20 februari 2026

OFFICIELLT: Diktator bekräftar deltagande i ”militära operationen”

2022 10 04

Belarus deltar i Rysslands ”speciella militära operation” i Ukraina.

Det bekräftade landets diktator Aleksandr Lukasjenko i dag på en konferens tillsammans med representanter från landets militär.

– När det gäller vårt deltagande i den särskilda militära operationen i Ukraina, så deltar vi i den. Vi döljer det inte. Men vi dödar ingen. Vi skickar inte vår militära personal någonstans. Vi bryter inte mot våra åtaganden, sa Lukasjenko, enligt belarusiska statliga nyhetsbyrån Belta.

Pekar ut tre Natoländer

Diktatorn fortsatte sitt anförande och klargjorde att Minsk kommer att hålla sitt löfte till Moskva. 

Belarus kommer att  "hålla ställningarna" och försvara sina gränser från ”inkräktare”.

Lukasjenko pekar ut tre Natoländer som ett säkerhetshot.

– Vårt deltagande är begränsat till att förhindra spridningen av denna konflikt till Belarus territorium. För det andra att förhindra en attack mot Belarus från Polen, Litauen och Lettland. Som jag har sagt, ingen kommer att skjuta ryssar i ryggen från Belarus territorium. Det är vårt deltagande.

Attackerade via Belarus

Regimen i Belarus har sedan krigets början vidhållit att landet inte har och inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

I början av kriget tilläts dock ryska trupper invadera Ukraina via Belarus. Aleksandr Lukasjenko har, trots detta faktum, ihärdigt hävdat att hans land står utanför ”konflikten”. 

– Den ryska ledningen har aldrig tagit upp frågan med oss – vår inblandning i den väpnade konflikten. Och vi har inga planer på att delta i den här specialinsatsen i Ukraina i framtiden. Det finns inget behov av det, sa han enligt BBC i början av mars.

Men nu låter det alltså annorlunda, även om Lukasjenko vidhåller att Belarus inte kommer att stödja Ryssland på marken i Ukraina. Ett löfte som diktatorn enligt en av landets främsta oppositionspolitiker, Pavlo Latushko, planerar att bryta. 

Enligt regimkritikern förbereder Alexandr Lukasjenko en order om mobilisering.

100 000 soldater

– Våra källor rapporterar: Lukasjenko [och Ryska federationen] har gått med på att utplacera 120 000 ryska soldater [i Belarus] under november-februari. Belarus åtar sig att tillhandahålla ytterligare 100 000 mobiliserade soldater. Lukasjenko förbereder sig för ett fullskaligt krig. Väst måste ställa ett ultimatum som han inte kan vägra, skrev Pavlo Larushko i ett inlägg på Twitter.

Oppositionspolitikern har inte publicerat några bevis som stärker hans tes.

Lukasjenko respektive Belarus försvarsdepartement har dementerat uppgifterna.

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen