20 februari 2026

OFFICIELLT: Diktator bekräftar deltagande i ”militära operationen”

2022 10 04

Belarus deltar i Rysslands ”speciella militära operation” i Ukraina.

Det bekräftade landets diktator Aleksandr Lukasjenko i dag på en konferens tillsammans med representanter från landets militär.

– När det gäller vårt deltagande i den särskilda militära operationen i Ukraina, så deltar vi i den. Vi döljer det inte. Men vi dödar ingen. Vi skickar inte vår militära personal någonstans. Vi bryter inte mot våra åtaganden, sa Lukasjenko, enligt belarusiska statliga nyhetsbyrån Belta.

Pekar ut tre Natoländer

Diktatorn fortsatte sitt anförande och klargjorde att Minsk kommer att hålla sitt löfte till Moskva. 

Belarus kommer att  "hålla ställningarna" och försvara sina gränser från ”inkräktare”.

Lukasjenko pekar ut tre Natoländer som ett säkerhetshot.

– Vårt deltagande är begränsat till att förhindra spridningen av denna konflikt till Belarus territorium. För det andra att förhindra en attack mot Belarus från Polen, Litauen och Lettland. Som jag har sagt, ingen kommer att skjuta ryssar i ryggen från Belarus territorium. Det är vårt deltagande.

Attackerade via Belarus

Regimen i Belarus har sedan krigets början vidhållit att landet inte har och inte planerar att skicka soldater till Ukraina.

I början av kriget tilläts dock ryska trupper invadera Ukraina via Belarus. Aleksandr Lukasjenko har, trots detta faktum, ihärdigt hävdat att hans land står utanför ”konflikten”. 

– Den ryska ledningen har aldrig tagit upp frågan med oss – vår inblandning i den väpnade konflikten. Och vi har inga planer på att delta i den här specialinsatsen i Ukraina i framtiden. Det finns inget behov av det, sa han enligt BBC i början av mars.

Men nu låter det alltså annorlunda, även om Lukasjenko vidhåller att Belarus inte kommer att stödja Ryssland på marken i Ukraina. Ett löfte som diktatorn enligt en av landets främsta oppositionspolitiker, Pavlo Latushko, planerar att bryta. 

Enligt regimkritikern förbereder Alexandr Lukasjenko en order om mobilisering.

100 000 soldater

– Våra källor rapporterar: Lukasjenko [och Ryska federationen] har gått med på att utplacera 120 000 ryska soldater [i Belarus] under november-februari. Belarus åtar sig att tillhandahålla ytterligare 100 000 mobiliserade soldater. Lukasjenko förbereder sig för ett fullskaligt krig. Väst måste ställa ett ultimatum som han inte kan vägra, skrev Pavlo Larushko i ett inlägg på Twitter.

Oppositionspolitikern har inte publicerat några bevis som stärker hans tes.

Lukasjenko respektive Belarus försvarsdepartement har dementerat uppgifterna.

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen