OFFICIELLT DATUM: Nya direktiv för utvisningar

2024 02 02

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har under fredagen mottagit en utredning om nya direktiv för personer som utvisas eller avisas från Sverige.

Nu skärps lagstiftningen. 

I den nya utredning föreslås det att utvisnings- eller avvisningsbeslut ska gälla så länge utlänningen är kvar i landet och därefter som regel i fem år.

Det föreslås även att reglerna gällande återreseförbud ska skärpas. Det ska bli möjligt att utfärda ett förbud som gäller under en längre tid än i dag.

”Viktiga prioriteringar”

– Att öka återvändandet och bekämpa skuggsamhället är viktiga prioriteringar för regeringen. Förra året kom ungefär var fjärde asylansökan från en person som redan fått sin sak prövad, men som ändå stannat kvar i landet så länge att beslutet om avlägsnande hunnit preskribera.

– Utredningens förslag minskar risken för att den som fått ett avlägsnandebeslut håller sig undan, och kan i stället bidra till att fler personer återvänder till sitt hemland.

Det  säger migrations­minister Maria Malmer Stenergard.

Här är förslagen

I den nya utredningen föreslås det bland annat:

- att ett beslut om avlägsnande ska gälla i fem år från det att utlänningen har lämnat landet, eller längre än så om det finns ett återreseförbud som löper,

- en möjlighet att meddela längre återreseförbud än i dag om en utlänning inte har lämnat landet när tidsfristen för frivillig avresa har löpt ut, och

- en bestämmelse som tydliggör att återreseförbud ska börja löpa den dag utlänningen lämnar medlemsstaternas territorium eller, om personen ska verkställas till en medlemsstat, den dag utlänningen lämnar Sverige.

Officiellt datum

De nya lagändringarna kommer troligtvis inte att påverka avisnings- och utvisningsbeslut i närtid.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Allt fler tecknar försäkringar som inte gäller

2025 09 08

En försäkringsexpert går nu ut med en varning till svenska konsumenter.

Fler och fler svenskar tecknar försäkringar som ska ge en ekonomisk trygghet.

Det gäller även försäkringar som ska ge ekonomiskt stöd vid arbetslöshet eller sjukskrivning.

Men det är inte ovanligt att det är ett helt onödigt köp.

– Konsumenter vaggas tyvärr in i en falsk trygghet, säger försäkringsspecialist Håkan Carlsson från Konsumenternas Försäkringsbyrå, i ett uttalande.

Försäkringar för trygghet

Försäkringar som ska ge ett ekonomiskt skyddsnät vid arbetslöshet eller sjukskrivning har ökat i antal de senaste åren.

De marknadsförs under olika namn.

Det kan vara trygghetsförsäkring, låneskyddsförsäkring och utgiftsförsäkring.

”Mycket olyckligt”

Konsumenternas försäkringsbyrå flaggar nu för att många konsumenter inte har koll på försäkringsvillkoren, och därför inte alltid omfattas av den försäkring som införskaffats.

– De tror att de ska få ekonomisk hjälp i en besvärlig situation, men i stället har de betalat för något som inte gäller för dem. Det är mycket olyckligt, säger Håkan Carlsson.

– Läs alltid förköpsinformationen noggrant innan du köper en försäkring. Kontakta gärna försäkringsbolaget om något är oklart och beskriv din situation. Det kan spara dig både pengar och besvikelse.

Undvik fallgroparna

Det finns sätt att förebygga, för att inte hamna i en situation där en tecknad försäkring inte gäller när ett behov uppstår.

Konsumenternas Försäkringsbyrå ger följande råd.

- Behöver du verkligen en extra försäkring? Gå igenom vilket skydd du redan har, till exempel från a-kassa och inkomstförsäkring. Är det värt att betala för mer skydd?

- Kontrollera om du uppfyller villkoren. För att försäkringen ska gälla krävs det ofta att du är tillsvidareanställd och fullt arbetsför när du tecknar försäkringen, vilket många missar.

- Läs det finstilta. Vad täcker försäkringen? Det finns ofta undantag. Exempelvis gäller många försäkringar inte vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa eller stress.

Text: Redaktionen

JUST NU: Natoland jämför Ukraina med terrororganisation

2025 09 08

En europeisk politisk ledare likställer Ukraina med en terrorgrupp.

Den ungerska premiärministern Viktor Orbán har vid flera tillfällen uttalat sig kritiskt mot Ukraina.

Nu kommer anklagelser från ytterligare ett europeiskt Natoland.

Det handlar om Slovakien.

Det slovakiska parlamentets vice talmannen Tibor Gaspar, som också är medlem av det styrande Smerpartiet, jämför Ukraina med den militanta terrorgruppen Hamas, rapporterar Kyiv Independent.

”Provocerade Ryssland”

Den slovakiske vice talmannen menar att Ryssland provocerades av Ukraina att inleda sin fullskaliga invasion i februari 2022.

I den tv-sända debatten upprepar Tibor Gaspar flera gånger sin åsikt om att Ryssland hade giltiga skäl att genomföra attacken på Ukraina.

– Slovakiens premiärminister Robert Fico har upprepade gånger talat om hur han ser på Rysslands agerande. Han anser att krigets början är ett brott mot internationell rätt, men det var en provocerad aggression, säger Gaspar, enligt Kyiv Independent.

Läs också: Trump rasar mot Europas ledare – ”Sluta omedelbart”

Jämför med Hamas

Den slovakiske parlamentsledamoten går ännu längre och likställer Ukraina med Hamas och dess attack mot Israel den 7 oktober 2023.

– Det här är samma typ av provocerad konflikt som när terrorister från Palestina attackerade Israel. Kriget utvecklades på exakt samma sätt, säger han.

Sedan Robert Fico återvände till makten 2023 har han och hans parti Smer avslutat det militära biståndet till Ukraina och ifrågasatt EU:s sanktioner mot Ryssland.

Han har också lovat att blockera Ukrainas anslutning till Nato.

Fördoms av internationell rätt

Rysslands attack mot Ukraina har fördömts av internationell rätt och av en överväldigande majoritet av världens länder.

Invasionen anses var en oprovocerad aggressionshandling.

Slovakien och Ungern har fått mycket kritik från europeiska allierade för att fördjupa banden med Moskva.

Läs mer: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen