Officiellt datum: Betalar ut pengar till 100 000 svenskar

2023 10 12

Regeringen har föreslagit att en kompensation ska betalas ut till personer födda 1957.

Bakgrunden är att personer i åldersgruppen gått miste om den skattesänkning som skulle utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension.

Åldersgruppen skulle fått ta del av det förhöjda grundavdraget under 2023, men efter ett riksdagsbeslut har 57:orna fått vänta ett extra år och förlorat flera tusenlappar i månaden.

Regeringen har meddelat att den uteblivna skattesänkning ska kompenseras. Pengar kommer att betalas ut till de drygt 100 000 personer som är födda 1957.

– Det ska alltid löna sig att arbeta, särskilt när man har jobbat ett helt liv och det är dags för pension. Nu rättar vi till den orättvisa som drabbat 57:orna, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Myndighet får huvudansvaret

Vidare meddelar Elisabeth Svantesson att  Finansdepartementet har remitterat ett förslag om en kompensation till personer födda 1957.

Kompensationen föreslås vara skattefri och storleken baseras på individens fastställda förvärvsinkomst och kommunalskattesats för 2023. 

– Detta för att kompensationen i möjligaste mån ska motsvara den uteblivna skattesänkningen, framhåller regeringen.

Skatteverket föreslås vara handläggande myndighet.

Personer som har rätt att ta del av kompensationen behöver inte ansöka om pengarna.

Officiellt datum

Utbetalningarna till 57:orna kommer att ske via skattekontot från och med den 1 juli 2024.

Regeringen har även föreslagit  att höjningen av åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.

Detta för att personer födda 1959 ska slippa samma situation som 57:orna.

Finansdepartementet kommer att skicka förslaget på remiss till den 15 januari 2024.

Över sex miljarder kronor

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Förslagen beräknas kosta 3,2 respektive 3,4 miljarder kronor i minskade skatteintäkter.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


USA har gått till attack – högt uppsatt ledare dödad

2025 02 17

USA har utfört flyganfall i Syrien under natten mellan söndag och måndag.

Det uppger USA:s militärkommando för Mellanöstern, Centcom, i ett uttalande.

Enligt Centcom har attackerna genomförts i nordvästra Syrien.

En högt uppsatt ledare inom den al-Qaida-kopplade organisationen Hurras al-Din (HaD) har dödats.

– Flyganfallet är en del av Centcoms:s pågående åtagande i regionen. Tillsammans med partners i regionen försvårar vi för terroristernas försök att planera, organisera och genomföra attacker mot civila och militär personal från USA, våra allierade och våra partners i hela regionen och utanför, framhåller militärkommandot i uttalandet.

”Kommer att fortsätta”

Hurras al-Din är en av flera islamistiska grupper som hävdar att de lagt ned sina vapen efter revolutionen i Syrien.

I januari meddelade gruppen att man lagt ned sin verksamhet. Samtidigt erkände Hurras al-Din för första gången samrörelsen med al-Qaida.

USA terrorklassade Hurras al-Din 2019 och har erbjudit ekonomiska belöningar för information om flera av gruppens medlemmar.

– Vi kommer att fortsätta att obevekligt jaga terrorister för att försvara USA och våra allierade i regionen, säger general Michael Erik Kurilla, befälhavare för Centcom.

Stor oro

Syriens brutala diktator Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller.

Efter diktatorns fall har en övergångsregering installerats i landet. Regeringen leds av islamiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Övergångsregeringen ska styra Syrien fram till den 1 mars, men HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa har sagt att det kan ta upp till fem år att anordna nya val i landet.

– Min uppskattning är att det är mellan fyra och fem år kvar till valet, sade Sharaa i en tv-intervju i början av februari.

Hayat Tahrir al-Sham är en tidigare undergrupp till al-Qaida. Gruppen har listats som en terrororganisation av USA och Storbritannien.

Det finns därför en stor oro över gruppens maktövertagande, inte minst när det gäller kvinnors och minoriteters rättigheter.

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 17

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen