OFATTBAR ONDSKA: Fasansfulla uppgifter om ryska grymheter i Ukraina

2022 05 06

Allt fler förfärliga vittnesuppgifter kommer nu om hur ryska soldater torterar civila i Ukraina.

Varning – denna text innehåller obehaglig information. Samtidigt är det mycket viktigt att omvärlden får kunskap om den ryska arméns brutalitet och härjningar i Ukraina.

Putinregimens soldater

Vanliga invånare i ukrainska samhällen som intogs av ryska soldater har utsatts för fruktansvärd behandling. En del lyckades trots allt överleva och berättar nu mer och mer om vad Putinregimens soldater gjort sig skyldiga till.

Försökte inta Kyiv

Åklagarmyndigheter i Kyiv utreder övergrepp som begicks i samhällen norr om Ukraina i samband med ryska arméns misslyckade försök att omringa och inta Ukrainas huvudstad.

En del av offren har nu talat med media.

Svårt sargade kroppar

Samhället Motyzhyn med sina omkring 1 200 invånare är en av de orter som drabbades då ryska veteraner från Syrienkriget rullade in i området.

Till exempel greps 50-åriga Olga Sukhenko och hennes familj av ryska soldater. När kropparna hittades hade de märken av extremt svår tortyr, konstaterar The Guardians utsända.

Skjutits i knäna

– Armarna hade brutits av, de hade skjutits i händerna eller i knäna för att orsaka maximal smärta. Och sedan hade de skjutits igen i magen innan de slutligen dödats med en kula i bakhuvudet, rapporterar korrespondenterna.

Ofta berusade

Den sadistiska tortyren var vanlig berättar lokala invånare som överlevt och de ryska soldaterna var ofta berusade under tortyren.

Oleh Bondarenko är en annan av invånarna i ukrainska samhället Motyzhyn som drabbades. Han lyckades dock överleva de fasansfulla övergreppen.

Skenavrättades

Han förlorade flera tänder och har många ärr på kroppen efter tortyren men har nu kunnat berätta hur de ryska soldaterna betedde sig.

De upprättade ett tortyrläger dit de förde vanliga civila invånare.

Oleh blev slagen och skenavrättad i sitt hem av soldaterna innan de satte på honom ögonbindel och körde honom på en jeep till tortyrlägret som utgjordes av en ladugård.

Soldaterna åt samtidigt

Ryssarna hade skapat grymma rutiner som genomfördes varje dag, avslöjar The Guardian.

– Det var systematiskt. Soldaterna åt och drack samtidigt som de torterade offren, berättar Oleh Bondarenko.

Tortyren skedde på gräsmattan och därefter genomfördes avrättningarna  i ett intilliggande sönderbombat hus och sedan slängdes offren i massgravar i skogen.

Soldaterna skröt

Enda orsaken till att Oleh Bondarenko greps av ryssarna var att han var ukrainare. Han hölls tidvis bunden i en källare och kunde då höra vad soldaterna sa och hur de skröt om att fick tjänstgöra i Ukraina.

– De sa att det var som en saga efter [tjänstgöringen] i Syrien. Detta var en välbärgad ort och det fanns mycket att stjäla.

Namnen ska offentliggöras

Ukrainska åklagarmyndigheter har gjort omfattande insatser för att identifiera de ryska soldaterna som torterade och mördade civila.

– Vi är nära att identifiera dem och deras namn kommer offentliggöras snart, säger Oleh Tkhalenko vid Kyivs åklagarmyndighet, till The Observer.

Bad om snabbare död

Eftersom ukrainare kan ryska har tortyroffren i Ukraina till skillnad från i Syrien kunnat förstå vad de ryska soldaterna sagt vilket nu underlättar i jakten på förövarna.

Från källaren kunde Oleh höra soldaternas torterande och mördande.

– Jag kunde höra hur de höll på att döda en man i en och en halv timme. Jag [knäppte händer och] bad om att de skulle döda honom snabbare.

Skräckslagna yngre soldater

Det var totalt 60 ryska soldater som härjade i samhället och alla var inte Syrienveteraner. En del var vanliga värnpliktiga och nyligen komna från Ryssland. De hade först inte förstått att de var i Ukraina.

De tvingades bära fram mat och vatten till sina befälhavare samtidigt som de var skräckslagna över den pågående tortyren berättar vittnen.

Ber för dem

Efter all misshandel och efter fångenskapen i källaren släpptes Oleh ut av andra ryska soldater som bad honom be för dem.

– De var inte anhängare av något av det som hänt. De var själva chockade och jag ber fortfarande för dem. De räddade mitt liv, säger han till The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3dec2025

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

En viktig ändring inför deklarationen 2026 påverkar alla deklaranter.

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

  • 1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
  • 2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
  • 15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen