Obehaglig upptäckt nära statsministerns bostad

2024 02 18

Den organiserade brottsligheten har kommit allt närmare statsminister Ulf Kristersson själv, som bor i en av de mest omstridda städerna.

Gängkriminaliteten har hållit ett hårt grepp om Sverige under de senaste åren.

Brottsligheten kommer närmare inpå vardagslivet – till och med för statsminister Ulf Kristersson.

Statsministern bor i Strängnäs, som har blivit en knutpunkt för kriminaliteten.

– Ingen rör Strängnäs. Strängnäs är mitt område, sade gängledaren Rawa Majid, ”kurdiska räven”, i ett hemligt meddelande som upptäcktes 2023.

Konflikten kretsar kring en adress nära statsministerns bostad.

Bor när gängledare

Statsminister Ulf Kristersson (M) bor knappt två kilometer från en plats där polisen gjorde ett mycket stort narkotikatillslag för cirka ett år sedan.

Dessutom är en av ledarna i Foxtrotnätverket, som kallas ”Greven”, bosatt bara några hundra meter från statsministerns bostad, rapporterar SVT.

– Ganska få tror jag förknippar Strängnäs med grov brottslighet. Men nu finns den grova brottsligheten överallt, och jag lider verkligen med de grannar i Strängnäs som ser att det sprängs mitt i natten, säger Ulf Kristersson till TV-kanalen.

– Så att vi måste jaga den här grova brottsligheten tills vi blir av med den, helt enkelt, och det håller vi på med just nu, berättar statsministern.

Strider om staden

Olika platser i Strängnäs har också klottrats ned med budskapet ”Fox City”.

De olika sidorna i gängkonflikten strider om kontrollen över staden.

Förra veckan skedde en sprängning, och nu finns en oro över risken för vedergällning.

– Vi har inget som tyder på det just nu, men den risken finns alltid, säger Fredrik Nätterlund, som är gruppchef på områdespolisen i Strängnäs.

Hubb för knark

Just Strängnäs är en av de städer som har blivit en hubb för gängens knark, rapporterade DN förra året.

Några av skälen tros vara lägre polistäthet och mindre risk för att andra kriminella lägger sig i, när man verkar i en mindre stad.

Dessutom ligger Strängnäs nära Stockholm.

– Inom några timmar når du ut till en stor marknad för narkotika. Man får ut produkterna snabbt och det är nära kommunikationsmedel både in och ut ur Sverige, sade Mattias Forssten, polisområdeschef i Sörmland, till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen