Obehaglig upptäckt nära statsministerns bostad

2024 02 18

Den organiserade brottsligheten har kommit allt närmare statsminister Ulf Kristersson själv, som bor i en av de mest omstridda städerna.

Gängkriminaliteten har hållit ett hårt grepp om Sverige under de senaste åren.

Brottsligheten kommer närmare inpå vardagslivet – till och med för statsminister Ulf Kristersson.

Statsministern bor i Strängnäs, som har blivit en knutpunkt för kriminaliteten.

– Ingen rör Strängnäs. Strängnäs är mitt område, sade gängledaren Rawa Majid, ”kurdiska räven”, i ett hemligt meddelande som upptäcktes 2023.

Konflikten kretsar kring en adress nära statsministerns bostad.

Bor när gängledare

Statsminister Ulf Kristersson (M) bor knappt två kilometer från en plats där polisen gjorde ett mycket stort narkotikatillslag för cirka ett år sedan.

Dessutom är en av ledarna i Foxtrotnätverket, som kallas ”Greven”, bosatt bara några hundra meter från statsministerns bostad, rapporterar SVT.

– Ganska få tror jag förknippar Strängnäs med grov brottslighet. Men nu finns den grova brottsligheten överallt, och jag lider verkligen med de grannar i Strängnäs som ser att det sprängs mitt i natten, säger Ulf Kristersson till TV-kanalen.

– Så att vi måste jaga den här grova brottsligheten tills vi blir av med den, helt enkelt, och det håller vi på med just nu, berättar statsministern.

Strider om staden

Olika platser i Strängnäs har också klottrats ned med budskapet ”Fox City”.

De olika sidorna i gängkonflikten strider om kontrollen över staden.

Förra veckan skedde en sprängning, och nu finns en oro över risken för vedergällning.

– Vi har inget som tyder på det just nu, men den risken finns alltid, säger Fredrik Nätterlund, som är gruppchef på områdespolisen i Strängnäs.

Hubb för knark

Just Strängnäs är en av de städer som har blivit en hubb för gängens knark, rapporterade DN förra året.

Några av skälen tros vara lägre polistäthet och mindre risk för att andra kriminella lägger sig i, när man verkar i en mindre stad.

Dessutom ligger Strängnäs nära Stockholm.

Inom några timmar når du ut till en stor marknad för narkotika. Man får ut produkterna snabbt och det är nära kommunikationsmedel både in och ut ur Sverige, sade Mattias Forssten, polisområdeschef i Sörmland, till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen