Obehaglig upptäckt nära statsministerns bostad

2024 02 18

Den organiserade brottsligheten har kommit allt närmare statsminister Ulf Kristersson själv, som bor i en av de mest omstridda städerna.

Gängkriminaliteten har hållit ett hårt grepp om Sverige under de senaste åren.

Brottsligheten kommer närmare inpå vardagslivet – till och med för statsminister Ulf Kristersson.

Statsministern bor i Strängnäs, som har blivit en knutpunkt för kriminaliteten.

– Ingen rör Strängnäs. Strängnäs är mitt område, sade gängledaren Rawa Majid, ”kurdiska räven”, i ett hemligt meddelande som upptäcktes 2023.

Konflikten kretsar kring en adress nära statsministerns bostad.

Bor när gängledare

Statsminister Ulf Kristersson (M) bor knappt två kilometer från en plats där polisen gjorde ett mycket stort narkotikatillslag för cirka ett år sedan.

Dessutom är en av ledarna i Foxtrotnätverket, som kallas ”Greven”, bosatt bara några hundra meter från statsministerns bostad, rapporterar SVT.

– Ganska få tror jag förknippar Strängnäs med grov brottslighet. Men nu finns den grova brottsligheten överallt, och jag lider verkligen med de grannar i Strängnäs som ser att det sprängs mitt i natten, säger Ulf Kristersson till TV-kanalen.

– Så att vi måste jaga den här grova brottsligheten tills vi blir av med den, helt enkelt, och det håller vi på med just nu, berättar statsministern.

Strider om staden

Olika platser i Strängnäs har också klottrats ned med budskapet ”Fox City”.

De olika sidorna i gängkonflikten strider om kontrollen över staden.

Förra veckan skedde en sprängning, och nu finns en oro över risken för vedergällning.

– Vi har inget som tyder på det just nu, men den risken finns alltid, säger Fredrik Nätterlund, som är gruppchef på områdespolisen i Strängnäs.

Hubb för knark

Just Strängnäs är en av de städer som har blivit en hubb för gängens knark, rapporterade DN förra året.

Några av skälen tros vara lägre polistäthet och mindre risk för att andra kriminella lägger sig i, när man verkar i en mindre stad.

Dessutom ligger Strängnäs nära Stockholm.

– Inom några timmar når du ut till en stor marknad för narkotika. Man får ut produkterna snabbt och det är nära kommunikationsmedel både in och ut ur Sverige, sade Mattias Forssten, polisområdeschef i Sörmland, till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen