Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spreds stora mängder radioaktiva ämnen, bland annat till Sverige.

Sedan dess har det bland många funnits en oro för att äta bland annat svamp, med tanke på risken att den innehåller radioaktivt cesium.

I början av hösten har Strålskyddsmyndigheten uppmanat svenskar att skicka in svampar i syfte att kartlägga halterna av radioaktiva ämnen nästan 40 år efter olyckan.

I samband med det har man gjort en obehaglig upptäckt, rapporterar SR.

Fyra gånger så hög halt

Strålskyddsmyndigheten har analyserat 200 inskickade svampar.

Och en kantarell från Hornslandet utanför Hudiksvall fick experterna att haja till – på grund av becquerelhalten.

– Den är ungefär fyra gånger så hög som de andra. Så att det är bara det här provet som är på den nivån som just den här svampen råkar vara, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, till radiokanalen.

Gränsvärdet för svamp är 1500 becquerel, men i kantarellen från Hudiksvall mättes antalet becquerel till 5000.

Många oroliga

Många är fortfarande oroliga över radioaktiva ämnen i svamp, trots att Tjernobylolyckan ligger långt tillbaka i tiden.

Och kantarellen från Hudiksvall hade alltså en ovanligt hög halt av cesium.

Men trots det säger Strålsäkerhetsmyndigheten att det inte finns anledning till oro.

– Nej, man äter ju inte kantareller varje dag, och därför blir inte den här halten på den enskilda svampen särskilt oroande, säger Pål Andersson till radiokanalen.

Vill få in svampprover

Strålsäkerhetsmyndigheten väljer alltså ändå att göra en stor kartläggning.

Därför vill man fortsatt att svenska folket ska skicka in svampprover från de län som drabbades av nedfall efter olyckan, enligt SVT.

Det gäller Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Södermanland.

Det går att skicka in prover fram till den sista november.

Mätresultatet får man inom en vecka.

Foto: Nick Grappone

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen