Obehaglig upptäckt – i svenska kantareller

2024 09 25

Efter att svenska folket har skickat in sina kantareller för provtagning har det gjorts en obehaglig upptäckt.

Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spreds stora mängder radioaktiva ämnen, bland annat till Sverige.

Sedan dess har det bland många funnits en oro för att äta bland annat svamp, med tanke på risken att den innehåller radioaktivt cesium.

I början av hösten har Strålskyddsmyndigheten uppmanat svenskar att skicka in svampar i syfte att kartlägga halterna av radioaktiva ämnen nästan 40 år efter olyckan.

I samband med det har man gjort en obehaglig upptäckt, rapporterar SR.

Fyra gånger så hög halt

Strålskyddsmyndigheten har analyserat 200 inskickade svampar.

Och en kantarell från Hornslandet utanför Hudiksvall fick experterna att haja till – på grund av becquerelhalten.

– Den är ungefär fyra gånger så hög som de andra. Så att det är bara det här provet som är på den nivån som just den här svampen råkar vara, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, till radiokanalen.

Gränsvärdet för svamp är 1500 becquerel, men i kantarellen från Hudiksvall mättes antalet becquerel till 5000.

Många oroliga

Många är fortfarande oroliga över radioaktiva ämnen i svamp, trots att Tjernobylolyckan ligger långt tillbaka i tiden.

Och kantarellen från Hudiksvall hade alltså en ovanligt hög halt av cesium.

Men trots det säger Strålsäkerhetsmyndigheten att det inte finns anledning till oro.

– Nej, man äter ju inte kantareller varje dag, och därför blir inte den här halten på den enskilda svampen särskilt oroande, säger Pål Andersson till radiokanalen.

Vill få in svampprover

Strålsäkerhetsmyndigheten väljer alltså ändå att göra en stor kartläggning.

Därför vill man fortsatt att svenska folket ska skicka in svampprover från de län som drabbades av nedfall efter olyckan, enligt SVT.

Det gäller Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Södermanland.

Det går att skicka in prover fram till den sista november.

Mätresultatet får man inom en vecka.

Foto: Nick Grappone

Text: Redaktionen

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen