Obehaglig timing – bekräftar fruktad militärpakt med Ryssland

2025 05 21

Ryssland har formellt ingått en ömsesidig försvarspakt med världens just nu kanske mest omtalade diktatur.

Under gårdagen blev det bekräftat.

Irans parlament ratificerade ett strategiskt partnerskap med Ryssland som formellt breddar ländernas allians med ett utökat militärt och ekonomiskt samarbete.

Det rapporterar Newsweek med hänvisning till iranska statliga medier.

Kan utlösa ny kris

Bekräftelsen kommer i ett känsligt läge och med obehaglig timing. Förhandlingarna som för närvarande pågår mellan USA och Iran om diktaturens kärnvapenprogram är ytterst osäkra.

USA:s president Donald Trump har flera gånger hotat med att starta krig mot Iran om länderna inte kommer överens. Igår uppgavs dessutom Israel överväga att strunta i diplomatin och förbereda militära attacker mot iranska kärnkraftsanläggningar.

Det skulle kunna utlösa en ny kris i Mellanöstern.

– Jag kan gå in mycket frivilligt om vi inte kan få till en överenskommelse. Om vi inte gör en överenskommelse så kommer jag att leda flocken, sade Donald Trump till Time i april och syftade på att han i så fall skulle leda ett angrepp mot Iran.

Rysk varning för "katastrofala konsekvenser"

Ryssland har å sin sida varnat den amerikanska regeringen för “katastrofala konsekvenser” om man gör verklighet av sina hot om att bomba Iran.

– Konsekvenserna av detta, särskilt om kärnkraftsinfrastrukturen träffas, kan bli katastrofala för hela regionen. Då talar jag inte ens om vilka konsekvenser det kan få från Teheran, vilka våra iranska kollegor varit tydliga med, har den ryska vice utrikesministern Sergej Ryabkov sagt till International Affairs.

LÄS MER: Iran hotar Trump – "gör vad fan du vill"

Försäkring för båda länderna

Både Ryssland och Iran är under intensiv press från västerländska sanktioner.

Newsweek beskriver den nya försvarspakten som en “strategisk försäkran” i bakgrund av kärnvapensamtalen med USA.

– För Moskva säkrar det en viktig partner i Mellanöstern mitt i det pågående kriget i Ukraina och den växande isoleringen från väst, skriver Amir Daftari, reporter på den amerikanska tidningen och tillägger:

– Tidpunkten understryker också en bredare geopolitisk omställning, då Iran och Ryssland försöker utmana USA:s inflytande genom att bygga alternativa försvars- och ekonomiska ramverk.

"Banbrytande"

Ryssland ratificerade samarbetet i april.

I avtalet ingår bland annat bestämmelser om gemensamma militära övningar, delning av försvarsteknik och samordning mot gemensamma hot.

Det finns dock inte en klausul om ömsesidigt försvar, likt Natos artikel 5, som garanterar ett ingripande från en part om den andra blir attackerad.

– Detta verkligt banbrytande dokument syftar till att skapa de nödvändiga förutsättningarna för en stabil och hållbar utveckling av Ryssland och Iran och hela vår eurasiska region, säger Rysslands diktator Vladimir Putin.

Irans motsvarighet Masoud Pezeshkian talar i liknande termer.

– Detta markerar ett viktigt nytt kapitel för våra länder.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen