ÖB Micael Bydén: Sverige kommer vara vid fronten

2024 04 01

Överbefälhavaren kräver handlingsfrihet för Försvarsmakten i ett nytt utspel.

I inlägget på DN Debatt understryker Överbefälhavaren Micael Bydén att Natomedlemskapet ställer helt nya krav på Sverige.

När man ingår i en säkerhetsgemenskap så krävs det också en motprestation, konstaterar ÖB.

– Nato är inget nytt för Sverige – särskilt inte för Försvarsmakten. Men att vara allierad är något helt annat än att vara partner. Sverige har en röst vid bordet och vi förväntas använda den, understryker Bydén.

”Kommer vara vid fronten”

Överbefälhavaren betonar att Försvarsmaktens uppdrag blir mycket större i och med Natomedlemskapet.

– Försvaret av Sverige börjar vid Natos yttre gräns. Vi är ingen frontstat, men vi kommer vara vid fronten med förband. Det gäller i fred – inom ramen för Natos avskräckning – och det gäller om Nato behöver gå från avskräckning till försvar, förklarar ÖB.

”Behöver ha handlingsfrihet”

Detta kräver en kraftig ambitionsökning och större militära resurser, framhåller Bydén.

Samtidigt understryker han att Försvarsmakten behöver ha en hög grad av frihet för att kunna leva upp till kraven.

Budskapet ser ut att vara riktat direkt mot svenska politiker.

– Försvarsmakten behöver ha handlingsfrihet såväl med tilldelad ekonomi som i utformning av vår organisation för att i tid kunna möta upp de kommande militära förmågemålen, menar ÖB, och tillägger:

– Ett stelopererat försvarsbeslut som låser oss i detaljer tjänar vare sig nationell eller kollektiv försvarsförmåga väl, skriver han på DN Debatt.

”Stärker Sveriges säkerhet”

Det svenska Natomedlemskapet har varit en het fråga under de senaste månaderna.

Att vi till slut blev medlemmar har bidragit till att väljarna har blivit mer positiva till regeringens arbete, visar en undersökning från DN/Ipsos som MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare, framhåller regeringen via sin webbsida.

Foto: Jimmy Croona Försvarsmakten

Text: Redaktionen

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter.

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel.

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen