ÖB Micael Bydén: Sverige kommer vara vid fronten

2024 04 01

I inlägget på DN Debatt understryker Överbefälhavaren Micael Bydén att Natomedlemskapet ställer helt nya krav på Sverige.

När man ingår i en säkerhetsgemenskap så krävs det också en motprestation, konstaterar ÖB.

– Nato är inget nytt för Sverige – särskilt inte för Försvarsmakten. Men att vara allierad är något helt annat än att vara partner. Sverige har en röst vid bordet och vi förväntas använda den, understryker Bydén.

”Kommer vara vid fronten”

Överbefälhavaren betonar att Försvarsmaktens uppdrag blir mycket större i och med Natomedlemskapet.

– Försvaret av Sverige börjar vid Natos yttre gräns. Vi är ingen frontstat, men vi kommer vara vid fronten med förband. Det gäller i fred – inom ramen för Natos avskräckning – och det gäller om Nato behöver gå från avskräckning till försvar, förklarar ÖB.

”Behöver ha handlingsfrihet”

Detta kräver en kraftig ambitionsökning och större militära resurser, framhåller Bydén.

Samtidigt understryker han att Försvarsmakten behöver ha en hög grad av frihet för att kunna leva upp till kraven.

Budskapet ser ut att vara riktat direkt mot svenska politiker.

– Försvarsmakten behöver ha handlingsfrihet såväl med tilldelad ekonomi som i utformning av vår organisation för att i tid kunna möta upp de kommande militära förmågemålen, menar ÖB, och tillägger:

– Ett stelopererat försvarsbeslut som låser oss i detaljer tjänar vare sig nationell eller kollektiv försvarsförmåga väl, skriver han på DN Debatt.

”Stärker Sveriges säkerhet”

Det svenska Natomedlemskapet har varit en het fråga under de senaste månaderna.

Att vi till slut blev medlemmar har bidragit till att väljarna har blivit mer positiva till regeringens arbete, visar en undersökning från DN/Ipsos som MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare, framhåller regeringen via sin webbsida.

Foto: Jimmy Croona Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen