ÖB Micael Bydén: Sverige kommer vara vid fronten

2024 04 01

I inlägget på DN Debatt understryker Överbefälhavaren Micael Bydén att Natomedlemskapet ställer helt nya krav på Sverige.

När man ingår i en säkerhetsgemenskap så krävs det också en motprestation, konstaterar ÖB.

– Nato är inget nytt för Sverige – särskilt inte för Försvarsmakten. Men att vara allierad är något helt annat än att vara partner. Sverige har en röst vid bordet och vi förväntas använda den, understryker Bydén.

”Kommer vara vid fronten”

Överbefälhavaren betonar att Försvarsmaktens uppdrag blir mycket större i och med Natomedlemskapet.

– Försvaret av Sverige börjar vid Natos yttre gräns. Vi är ingen frontstat, men vi kommer vara vid fronten med förband. Det gäller i fred – inom ramen för Natos avskräckning – och det gäller om Nato behöver gå från avskräckning till försvar, förklarar ÖB.

”Behöver ha handlingsfrihet”

Detta kräver en kraftig ambitionsökning och större militära resurser, framhåller Bydén.

Samtidigt understryker han att Försvarsmakten behöver ha en hög grad av frihet för att kunna leva upp till kraven.

Budskapet ser ut att vara riktat direkt mot svenska politiker.

– Försvarsmakten behöver ha handlingsfrihet såväl med tilldelad ekonomi som i utformning av vår organisation för att i tid kunna möta upp de kommande militära förmågemålen, menar ÖB, och tillägger:

– Ett stelopererat försvarsbeslut som låser oss i detaljer tjänar vare sig nationell eller kollektiv försvarsförmåga väl, skriver han på DN Debatt.

”Stärker Sveriges säkerhet”

Det svenska Natomedlemskapet har varit en het fråga under de senaste månaderna.

Att vi till slut blev medlemmar har bidragit till att väljarna har blivit mer positiva till regeringens arbete, visar en undersökning från DN/Ipsos som MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare, framhåller regeringen via sin webbsida.

Foto: Jimmy Croona Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Hamburgerjätte ska öppna nya 100 restauranger

2025 09 15

Max når nu en ny milstolpe.

Hamburgerkedjan har öppnat den 200:e restaurangen – någonting som de beskriver som “historiskt”.

Samtidigt ger snabbmatskedjan besked om att ytterligare 100 restauranger ska öppnas fram till 2030.

Når milstolpe

Max når en ny milstolpe när den 200:e restaurangen öppnar i Gislaved – mitt i det expansiva handelsområdet Smålandia.

Kedjan har nu 160 restauranger i Sverige, 26 i Polen, 8 i Norge och 6 i Danmark.

– Att öppna vår 200:e restaurang känns otroligt stort – både för oss som företag och som familj, säger Christoffer Bergfors, vice vd för Max, i ett pressmeddelande.

100 till

200 restauranger är dock inte nog för kedjan.

Max tydliggör att de har satt upp ett mål om att öppna ytterligare 100 restauranger under de kommande fem åren.

– Ambitionen är att nå 300 restauranger till år 2030, menas det.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Öppnar i Gislaved

Restaurang nummer 200 öppnar vid handelsområdet Smålandia i Gislaved.

Restaurangen har plats för 206 gäster, varav 70 sittplatser inomhus och 136 utomhus.

Inför öppningen har 30 nya medarbetare anställts, och fler rekryteringar är planerade under hösten.

“Varm kultur”

Max Gislaved leds av restaurangchef Taha Javaid, som själv har gjort karriär under sina sex år inom företaget.

Han började som deltidsanställd under sin masterutbildning i ekonomi, och har nu flyttat till Gislaved för att ta sig an sitt första restaurangchefsuppdrag.

– På Max är det kompetens, engagemang och driv som räknas – inte var du kommer ifrån, säger Javaid.

– Jag har alltid känt mig inkluderad och sedd här. Nu som restaurangchef vill jag skapa en arbetsplats där människor växer, inspireras och får ta plats. Min vision är att bygga en restaurang där framtidens ledare formas, i en varm och familjär kultur.

Restaurangen ligger på Smålandiagatan 8 i Gislaved.

Läs mer: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: MAX Burgers

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Slår till mot Palestinademonstrationer

2025 09 15

Nu öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för lagändringar som skulle försvåra för aktivisterna.

– Jag utesluter inte alls lagförändringar, men i första hand tycker jag att vi borde kräva att demonstranter beter sig som anständiga personer, säger Kristersson till SVT.

Statsminsitern anser att demonstrationerna urartat vid flera tillfällen. Han nämner bland annat att ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har förföljts av skrikande Palestinademonstranter.

–  En del av de här demonstrationerna har agerat på ett så hotfullt sätt, jag har sett det i Göteborg och Malmö där inte minst den judiska minoriteten är ständigt utsatt. Det finns en avvägning att göra här och jag tycker att den ofta har gått ut över minoriteter på ett helt orimligt sätt.

KD kräver hårdare tag

Kristdemokraterna anser att fler Palestinaaktivister ska kunna lagföras och stängas av från offentliga platser.

– Det är dags för fler att gå från allmänna fördömanden till aktiv handling och agera för att skydda vår demokrati, våra gemensamma värderingar, svenska medborgare, och därtill säkerställa att vi inte ger vika för detta dominans­beteende och krav på under­kastelse, skriver partiledare Ebba Busch och KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe i SvD.

LÄS MER: Palestinaaktivisterna svarar Carl-Oskar Bohlin

Kritiken: ”Hot mot yttrandefriheten”

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg anser att KD går för långt. Han menar att KD:s retorik är ett hot mot yttrandefriheten.

– Om vi ger staten makt att begränsa demonstrationsfriheten för en grupp så begränsas den för alla. Vem kan veta vilka som i så fall står på tur att tystas? framhåller Lindberg i en ledartext.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen