ÖB Micael Bydén avfärdar vanlig myt om svenska militären

2023 10 17

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén har varit tydlig med vad som är landets största hot.

– Vi är under press och påverkan.

Så sade ÖB i september när han berättade om det enskilt största hotet mot Sverige.

Trots det spända säkerhetsläget är det inte det militära hotet som är den värsta utmaningen – utan alla påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker.

"Window of opportunity"

Micael Bydén varnade för att underskatta hotet och kallade situationen för ett “window of opportunity” för terrorister och organiserade brottslingar.

– Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, sade ÖB till Göteborgs-Posten.

Avfärdar myt

Mitt i en tid med allvarligt säkerhetshot ska inte frågan om ledarskapet inom militären ignoreras.

Enligt Micael Bydén själv har sannolikt många en bild av militära ledare som en högljudd person som “pekar med hela handen”.

Men den bilden är en myt, menar Försvarsmaktens högsta myndighetschef.

– Inom det militära har vi nära till att visa känslor. Det beror på vårt uppdrag: krig är en av de svåraste moraliska situationer du kan sätta en människa i, och vi är utbildade för det, säger han i en intervju med fackförbundet Vision.

Påverkar inte ledarskapet

Försvarsmakten genomgår just nu en betydande förändring som en följd av säkerhetsläget och Sveriges kommande medlemskap i Nato.

Men det påverkar inte en överbefälhavares ledarskap, betonar Micael Bydén.

– Mitt ledarskap och är enkelt och handlar främst om relationer, om att förstå våra enkla behov: att bli uppmärksammad, lyssnad på, sedd. Och det direkta ledarskapet, med närvaro i stunden, är lika viktigt på min nivå som längre ned i organisationen.

Fakta överbefälhavaren

Överbefälhavaren, ÖB, leder Försvarsmaktens verksamhet utifrån de beslut som fattas av regering och riksdag.

Sedan 1 oktober 2015 innehar Micael Bydén positionen.

Innan dess var han chef för flygvapnet.

– Micael Bydén har betydande insikter i internationella militära sammanhang, bland annat genom tjänsten som biträdande flygattaché och flygattaché i USA som han innehade i fyra år, framhåller Försvarsmakten på sin hemsida.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen