ÖB Micael Bydén avfärdar vanlig myt om svenska militären

2023 10 17

– Vi är under press och påverkan.

Så sade ÖB i september när han berättade om det enskilt största hotet mot Sverige.

Trots det spända säkerhetsläget är det inte det militära hotet som är den värsta utmaningen – utan alla påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker.

"Window of opportunity"

Micael Bydén varnade för att underskatta hotet och kallade situationen för ett “window of opportunity” för terrorister och organiserade brottslingar.

– Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, sade ÖB till Göteborgs-Posten.

Avfärdar myt

Mitt i en tid med allvarligt säkerhetshot ska inte frågan om ledarskapet inom militären ignoreras.

Enligt Micael Bydén själv har sannolikt många en bild av militära ledare som en högljudd person som “pekar med hela handen”.

Men den bilden är en myt, menar Försvarsmaktens högsta myndighetschef.

– Inom det militära har vi nära till att visa känslor. Det beror på vårt uppdrag: krig är en av de svåraste moraliska situationer du kan sätta en människa i, och vi är utbildade för det, säger han i en intervju med fackförbundet Vision.

Påverkar inte ledarskapet

Försvarsmakten genomgår just nu en betydande förändring som en följd av säkerhetsläget och Sveriges kommande medlemskap i Nato.

Men det påverkar inte en överbefälhavares ledarskap, betonar Micael Bydén.

– Mitt ledarskap och är enkelt och handlar främst om relationer, om att förstå våra enkla behov: att bli uppmärksammad, lyssnad på, sedd. Och det direkta ledarskapet, med närvaro i stunden, är lika viktigt på min nivå som längre ned i organisationen.

Fakta överbefälhavaren

Överbefälhavaren, ÖB, leder Försvarsmaktens verksamhet utifrån de beslut som fattas av regering och riksdag.

Sedan 1 oktober 2015 innehar Micael Bydén positionen.

Innan dess var han chef för flygvapnet.

– Micael Bydén har betydande insikter i internationella militära sammanhang, bland annat genom tjänsten som biträdande flygattaché och flygattaché i USA som han innehade i fyra år, framhåller Försvarsmakten på sin hemsida.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen