ÖB Micael Bydén avfärdar vanlig myt om svenska militären

2023 10 17

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén har varit tydlig med vad som är landets största hot.

– Vi är under press och påverkan.

Så sade ÖB i september när han berättade om det enskilt största hotet mot Sverige.

Trots det spända säkerhetsläget är det inte det militära hotet som är den värsta utmaningen – utan alla påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker.

"Window of opportunity"

Micael Bydén varnade för att underskatta hotet och kallade situationen för ett “window of opportunity” för terrorister och organiserade brottslingar.

– Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, sade ÖB till Göteborgs-Posten.

Avfärdar myt

Mitt i en tid med allvarligt säkerhetshot ska inte frågan om ledarskapet inom militären ignoreras.

Enligt Micael Bydén själv har sannolikt många en bild av militära ledare som en högljudd person som “pekar med hela handen”.

Men den bilden är en myt, menar Försvarsmaktens högsta myndighetschef.

– Inom det militära har vi nära till att visa känslor. Det beror på vårt uppdrag: krig är en av de svåraste moraliska situationer du kan sätta en människa i, och vi är utbildade för det, säger han i en intervju med fackförbundet Vision.

Påverkar inte ledarskapet

Försvarsmakten genomgår just nu en betydande förändring som en följd av säkerhetsläget och Sveriges kommande medlemskap i Nato.

Men det påverkar inte en överbefälhavares ledarskap, betonar Micael Bydén.

– Mitt ledarskap och är enkelt och handlar främst om relationer, om att förstå våra enkla behov: att bli uppmärksammad, lyssnad på, sedd. Och det direkta ledarskapet, med närvaro i stunden, är lika viktigt på min nivå som längre ned i organisationen.

Fakta överbefälhavaren

Överbefälhavaren, ÖB, leder Försvarsmaktens verksamhet utifrån de beslut som fattas av regering och riksdag.

Sedan 1 oktober 2015 innehar Micael Bydén positionen.

Innan dess var han chef för flygvapnet.

– Micael Bydén har betydande insikter i internationella militära sammanhang, bland annat genom tjänsten som biträdande flygattaché och flygattaché i USA som han innehade i fyra år, framhåller Försvarsmakten på sin hemsida.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

”De övar på att invadera” – nytt krig på väg

2026 08 05

Nya satellitbilder från en avlägsen öken indikerar att ett nytt krig kan drabba världen.

Bilderna, som publicerats av brittiska The Telegraph, visar hur Kina förbereder en invasion av Taiwan.

Replikor av viktiga taiwanesiska byggnader och en korrekt reproduktion av vägarna som omger presidentpalatset i huvudstaden Taipei har byggts upp i öknen i provinsen Xinjiang i nordöstra Kina.

Dessutom visar bilderna modeller av japanska övervakningsplan samt amerikanska hangarfartyg, krigsfartyg och stridsflygplan. Bland annat noteras en fullskalig 3D-kopia av en amerikansk jagare av Arleigh Burke-klassen – fartyg som USA bland annat använder i kriget mot Iran.

Syftet med kopiorna är otvetydigt, uppger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– De övar på att invadera Taiwan, säger han till DR.

Experten beskriver bilderna som en tydlig signal till omvärlden.

– Kineserna vill visa att de tar frågan på så stort allvar att de också planerar för den, säger han.

ANDRA LÄSER: Trumps stöd rasar i USA

”En del av Kinas taktik”

Den kinesiska regimen ser det demokratiska Taiwan som en del av Kina och har hotat att "återta" ön med militära medel.

USA har i sin tur levererat vapen till Taiwan och har lovat att försvara ön.

I USA:s nya nationella försvarsstrategi fastslås det att ”USA ska ”förhindra att någon, däribland Kina, ska kunna dominera oss eller våra allierade”. Det konstateras även att USA ska verka för att avskräcka Kina från att dominera Stilla havsområdet.

En kinesisk invasion skulle således kunna utlösa ett krig mellan stormakterna, vilket även replikorna på de amerikanska krigsfartygen och stridsflygplanen indikerar.

– Det är en del av Kinas taktik för att förbereda sig för ett krig mot Taiwan – och mot USA om de kommer till undsättning, skriver The Telegraph i sin granskning.

LÄS OCKSÅ: Svenskt rymdbolag i konkurs

Foto: hosnysalah

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen