Nytt ryskt uttalande om Finlands Natoprocess

2023 03 23

Ryssland fördömer Finlands Natoansökan.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina för över ett år sedan har såväl Sverige som Finland ansökt till försvarsorganisationen Nato.

Detta till Rysslands missnöje då Vladimir Putin är starkt emot Natos expansion.

Nu uttalar sig talespersonen för Rysslands utrikesministerium om den finska processen, rapporterar CNN.

– När det gäller Finlands beslut att gå med i Nato kan det knappast anses vara balanserat, menar Maria Zakharova.

Hon hävdar även att beslutet tagits på grund av en antirysk informationskampanj.

“Förstår att de står bakom”

Zakharova anser att den finska processen förvärrar den militära och politiska situationen i Europa.

Ryssland hävdar att beslutet är kontraproduktivt, och att det redan negativt påverkat relationen mellan länderna.

– Vi förstår att USA och ett antal av dess allierade står bakom denna politiska kampanj, säger Zakharova.

Närmar sig med stormsteg

Finlands ansökan till Nato togs emot med glädje av de allra flesta ledare i Natoländerna.

När nu även Ungern och Turkiet meddelat att de har för avsikt att ratificera ansökan närmar sig Finland organisationen med stormsteg.

Under torsdagen skrev president Sauli Niinistö under lagstiftningen som godkänner landets ansökan.

Skeptisk till Sverige

Sedan tidigare har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelat att landet kommer godkänna Finland.

Däremot är Erdogan alltjämt skeptisk till Sveriges ansökan, och menar att mer måste göras för att uppfylla kraven.

Samtalen mellan Sverige och Turkiet angående Natoprocessen kommer dock att fortsätta.

Röstade ja

Samtliga länder utöver Ungern och Turkiet har godkänt Sverige, och nu inväntas bara beslutet från de båda länderna.

Den svenska riksdagen har röstat ja för att Sverige ska gå med i Nato.

Riksdagen antog Natopropositionen med bred majoritet, 269 röstade ja medan 37 röstade nej, och 44 var frånvarande.

– Det är en stor och viktig dag i Sveriges historia. Vi väljer nu att bli medlemmar i en militär allians för första gången, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT.

Foto: J. Honkasalo resp I. Shilov

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen