Nytt krav för e-legitimation införs

2026 06 18

Ett nytt krav för e-legitimationer börja gälla i år.

Offentliga aktörer kommer inte längre kunna neka alternativa e-legitimationer för de svenskar som valt bort jätten BankID.

Det innebär att fler e-legitimationer kommer fungera på många fler ställen i Sverige.

Ska fungera överallt

Alla svenskar som valt bort BankID får nu ett glädjande besked.

Riksdagen har beslutat om ett nytt lagkrav som gör att fler aktörer i Sverige måste stödja flera olika e-legitimationer.

Det nya lagkravet ska ge större möjlighet för svenskar att legitimera sig med andra e-legitimationer än BankID när de loggar in hos myndigheter och offentliga aktörer.

Den nya lagen innefattar cirka 20 000 offentliga aktörer i landet.

Sedan den 1 januari i år omfattas statliga myndigheter redan av liknande krav, med vissa undantag.

– Med riksdagens beslut skapas nu långsiktiga och tydliga spelregler för marknaden, säger Johan Henrikson, vd för Freja eID Group.

LÄS MER: Regler för husbilar skärps i Sverige

Största vinnarna

Några av de största vinnarna av förändringen är de svenskar som istället valt alternativet Freja, som redan i dag har omkring 1,6 miljoner användare i Sverige.

Freja har länge positionerat sig som ett alternativ till BankID och används redan i dag för inloggning till både myndigheter och privata tjänster.

– När lagen träder i kraft kommer ett stort antal verksamheter att behöva säkerställa att användare kan identifiera sig med samtliga e-legitimationer som uppfyller lagens krav, däribland Freja, säger Johan Henrikson.

Andra alternativ på marknaden i Sverige är framför allt Telia e-legitimation och Svenska Pass (statligt e-legitimation kopplad till nationellt ID-kort), men de används i betydligt mindre omfattning än BankID och Freja.

Större valfrihet i hela Sverige

Den nya lagen väntas öppna upp möjligheterna för hur svenskar loggar in i digitala tjänster, särskilt inom offentlig sektor.

Det ses också som en viktig förändring för dem som tidigare haft problem med eller valt bort BankID.

Från och med 1 december i år måste kommuner, regioner och offentligt finansierade verksamheter stödja flera olika e-legitimationer i sina digitala tjänster.

LÄS MER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen