Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 05

Under den senaste tiden har Turkiets behandling av Sveriges Natoansökan fått stor uppmärksamhet.

Detta efter att Rasmus Paludans koranbränning skapat stor frustration i landet, som nu är kritiska till Sveriges anslutning.

Nu varnar den ungerska oppositionspolitikern Agnes Vadai för att Ungerns premiärminister kan vända gällande ratificeringen, uppger Aftonbladet.

– Jag är inte Viktor Orbán och tänker inte som Viktor Orbán, vilket jag är glad för. Han är beredd att ändra sig när som helst. Antingen på grund av politiska skäl eller för att göra någon en tjänst. Men jag hoppas inte att han gör det, säger hon.

“Vill göra Putin nöjd”

Ungern och Turkiet är de enda länder som ännu inte accepterat Sveriges ansökan till organisationen.

Vissa uppgifter menar att det är den ungerska premiärministerns nära band till Putin och Erdogan som försvårar processen.

– Både Putin och Erdogan har intresse i det här. Det finns rykten om att Orbán vill göra Putin nöjd. Särskilt när det gäller Finland då det kommer att bli en lång Natogräns. Sedan vill han inte heller lämna Erdogan ensam, menar Vadai.

Skjutits upp

Trots att Orban sagt att Ungerns parlament ska ratificera Sveriges ansökan under början av året så har det inte blivit av.

Mötet har skjutits upp flera gånger och ett sammanträde uppges nu vara planerat i slutet av månaden.

En annan anledning till dröjsmålet kan vara Ungerns konflikt med EU gällande ekonomiskt stöd.

Kan bidra på flera sätt

Trots att varken Finland eller Sverige ännu är medlemmar i Nato så för parterna ett nära samarbete.

Därmed är Sverige relativt välintegrerat i Natos rutiner, och kommer kunna bidra på många sätt.

– Det första är att Sverige kommer att gå med i 15-ländersinitiativet till ett gemensamt missilförsvar, som lanserades på Natos försvarsministermöte i oktober, uppger regeringen.

God lägesbild

Sverige avser även med hjälp av Gripen-plan bidra till beredskapen i Estland, Litauen och Lettland.

– Sverige kommer att bidra med nya förmågor, med vårt flygvapen, vårt luftvärn och med våra sensorer som Global Eye. På land, till sjöss och i luften har vi en mycket god lägesbild av vårt närområde, förklarar regeringen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen