Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 05

Ungerns godkännande av Sveriges ansökan till Nato står inför utmaningar.

Under den senaste tiden har Turkiets behandling av Sveriges Natoansökan fått stor uppmärksamhet.

Detta efter att Rasmus Paludans koranbränning skapat stor frustration i landet, som nu är kritiska till Sveriges anslutning.

Nu varnar den ungerska oppositionspolitikern Agnes Vadai för att Ungerns premiärminister kan vända gällande ratificeringen, uppger Aftonbladet.

– Jag är inte Viktor Orbán och tänker inte som Viktor Orbán, vilket jag är glad för. Han är beredd att ändra sig när som helst. Antingen på grund av politiska skäl eller för att göra någon en tjänst. Men jag hoppas inte att han gör det, säger hon.

“Vill göra Putin nöjd”

Ungern och Turkiet är de enda länder som ännu inte accepterat Sveriges ansökan till organisationen.

Vissa uppgifter menar att det är den ungerska premiärministerns nära band till Putin och Erdogan som försvårar processen.

– Både Putin och Erdogan har intresse i det här. Det finns rykten om att Orbán vill göra Putin nöjd. Särskilt när det gäller Finland då det kommer att bli en lång Natogräns. Sedan vill han inte heller lämna Erdogan ensam, menar Vadai.

Skjutits upp

Trots att Orban sagt att Ungerns parlament ska ratificera Sveriges ansökan under början av året så har det inte blivit av.

Mötet har skjutits upp flera gånger och ett sammanträde uppges nu vara planerat i slutet av månaden.

En annan anledning till dröjsmålet kan vara Ungerns konflikt med EU gällande ekonomiskt stöd.

Kan bidra på flera sätt

Trots att varken Finland eller Sverige ännu är medlemmar i Nato så för parterna ett nära samarbete.

Därmed är Sverige relativt välintegrerat i Natos rutiner, och kommer kunna bidra på många sätt.

– Det första är att Sverige kommer att gå med i 15-ländersinitiativet till ett gemensamt missilförsvar, som lanserades på Natos försvarsministermöte i oktober, uppger regeringen.

God lägesbild

Sverige avser även med hjälp av Gripen-plan bidra till beredskapen i Estland, Litauen och Lettland.

– Sverige kommer att bidra med nya förmågor, med vårt flygvapen, vårt luftvärn och med våra sensorer som Global Eye. På land, till sjöss och i luften har vi en mycket god lägesbild av vårt närområde, förklarar regeringen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen