Nytt hot mot Sveriges Natoansökan

2023 02 05

Under den senaste tiden har Turkiets behandling av Sveriges Natoansökan fått stor uppmärksamhet.

Detta efter att Rasmus Paludans koranbränning skapat stor frustration i landet, som nu är kritiska till Sveriges anslutning.

Nu varnar den ungerska oppositionspolitikern Agnes Vadai för att Ungerns premiärminister kan vända gällande ratificeringen, uppger Aftonbladet.

– Jag är inte Viktor Orbán och tänker inte som Viktor Orbán, vilket jag är glad för. Han är beredd att ändra sig när som helst. Antingen på grund av politiska skäl eller för att göra någon en tjänst. Men jag hoppas inte att han gör det, säger hon.

“Vill göra Putin nöjd”

Ungern och Turkiet är de enda länder som ännu inte accepterat Sveriges ansökan till organisationen.

Vissa uppgifter menar att det är den ungerska premiärministerns nära band till Putin och Erdogan som försvårar processen.

– Både Putin och Erdogan har intresse i det här. Det finns rykten om att Orbán vill göra Putin nöjd. Särskilt när det gäller Finland då det kommer att bli en lång Natogräns. Sedan vill han inte heller lämna Erdogan ensam, menar Vadai.

Skjutits upp

Trots att Orban sagt att Ungerns parlament ska ratificera Sveriges ansökan under början av året så har det inte blivit av.

Mötet har skjutits upp flera gånger och ett sammanträde uppges nu vara planerat i slutet av månaden.

En annan anledning till dröjsmålet kan vara Ungerns konflikt med EU gällande ekonomiskt stöd.

Kan bidra på flera sätt

Trots att varken Finland eller Sverige ännu är medlemmar i Nato så för parterna ett nära samarbete.

Därmed är Sverige relativt välintegrerat i Natos rutiner, och kommer kunna bidra på många sätt.

– Det första är att Sverige kommer att gå med i 15-ländersinitiativet till ett gemensamt missilförsvar, som lanserades på Natos försvarsministermöte i oktober, uppger regeringen.

God lägesbild

Sverige avser även med hjälp av Gripen-plan bidra till beredskapen i Estland, Litauen och Lettland.

– Sverige kommer att bidra med nya förmågor, med vårt flygvapen, vårt luftvärn och med våra sensorer som Global Eye. På land, till sjöss och i luften har vi en mycket god lägesbild av vårt närområde, förklarar regeringen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen