NYTT FÖRSLAG: Samtliga 18-åringar ska greppa vapnet

2022 08 24

Liberalerna föreslår att samtliga 18-åringar ska göra värnplikt.

I en intervju med SR Ekot presenterar Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman förslaget:

Samtliga 18-åringar ska genomgå grundläggande militär utbildning i tre månader.

I år gör 5 500 ungdomar värnplikten. En siffra som skulle öka avsevärt om Liberalernas förslag blir verklighet. 

– I grunden så handlar det om avskräckning. Om en angripare vet att man inte bara kommer möta en försvarsmakt, utan även ett helt folks motstånd, så kommer det att vara starkt avskräckande för angriparen, säger Allan Widman till SR.

Unikt förslag

Flera riksdagspartier vill öka antalet värnpliktiga på sikt.

Tidigare i dag meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) att regeringen vill öka antalet värnpliktiga till 10 000.

Liberalernas förslag går dock betydligt längre.

Alla unga män och kvinnor, som mönstrar och bedöms som vapenföra, ska genomgå den tre månaders långa utbildningen.

Fakta värnplikten Sverige

  • Efter att ha varit vilande sedan 2010 återupptogs en del av värnplikten 2014, då redan krigsplacerade kunde kallas till repetitionsutbildningar.
  • Från 2018 utökades värnplikten och nu mönstras årligen ett stort antal 18-åriga män och kvinnor för grundutbildning.
  • I år gör 5 500 ungdomar värnplikten.
  • Utbildningens längd är mellan 6 och 15 månader. Den första delen utgörs av så kallad grundläggande militär utbildning (GMU) och pågår i tre månader. Den följs av en befattningsutbildning på upp till 12 månader.
  • Utöver grundutbildning omfattar värnplikten även repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
  • Källa: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Tvärvändning för ICA Maxi-butiker

2024 09 06

På torsdagsmorgonen kommer ett glatt besked för Sveriges Ica Maxi-butiker.

Efter flera prishöjningar har Ica-butikerna tappat marknadsandelar under både 2022 och 2023.

Ica Maxi-butikernas tillväxt var sämst i koncernen 2022.

Nu har dock vinden vänt.

Maxi-butikernas försäljning skjuter i höjden.

Det rapporterar Di med hänvisning till en kartläggning av samtliga butiksbolag i Ica Maxi från sajten Dagligvarunytt.

Tillsammans gjorde Ica Maxi-butikerna en rörelsevinst på 1,66 miljarder kronor 2023, enligt sammanställningen.

Den totala försäljningen ökade med 10,4 procent jämfört med föregående år.

Starka siffror som innebär att Ica Maxi-butikerna går bäst i hela Sverige.

– Omsättningsökningen hos Ica Maxi var klart högre än i branschen som helhet. Svenskt Dagligvaruindex steg 7,5 procent under 2023, jämfört med 2022, rapporterar Di.

Störst och bäst

Maxi-butiken med störst omsättning under 2023 var Ica Maxi Haninge, med en nettoomsättning på 1,15 miljarder kronor och en vinst på 32 miljoner. 

Störst vinst gjorde dock Ica Maxi Jönköping. Butiken omsatte en miljard kronor och noterade en vinst på 72 miljoner kronor.

Stark period för Ica

Succébeskedet för Maxi-butikerna kommer endast några veckor efter att Ica-koncernen redovisat starka siffror för andra kvartalet 2024.

Under perioden uppgick koncernens rörelseresultat till 2,2 miljarder kronor, upp från 2,0 miljarder året innan. Nettoomsättning ökade med 5,3 procent till 39 826 miljoner kronor.

Uppgången förklarades bland annat av en ökad kundströmning till landets Ica-butiker.

– Trenden håller i sig – fler kunder väljer Ica samtidigt som matpriserna har stabiliserats, framhöll Ica Gruppen i en kommentar till kvartalsrapporten.

Ica Gruppens vd Nina Jönsson bekräftade framgången.

– Det är med glädje jag kan konstatera att den positiva inledningen på året har hållit i sig med fortsatt ökad tillströmning av kunder till våra matbutiker i både Sverige och Baltikum. Med fortsatt sjunkande matprisinflation är tillväxten nu helt och hållet driven av högre volymer, sade hon.

Foto: Ica Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Natoland blixtagerar – skickar upp stridsflyg

2024 09 04

Ryssland har gått till kraftigt anfall under natten till onsdagen.

En robotattack har genomförts mot den under kriget annars relativt fredade staden Lviv i västra Ukraina, enligt den regionala guvernören Maksym Kozytskyi.

Över 30 personer uppges ha skadats, tre personer har dött och flera historiska byggnader i hjärtat av staden har förstörts.

Anfallet har skett inte långt från gränsen till Natolandet Polen som under onsdagen har skickat upp stridsflyg som följd av den ryska attacken, rapporterar The Guardian som hänvisar till landets militärledning.

– På grund av av den observerade aktiviteten hos Ryska federationens långdistansflyg som genomför anfall, bekräftar det polska försvaret i ett uttalande.

Tredje gången på åtta dagar

Spänningarna i västra Ukraina ökar allt mer.

Det här är tredje gången inom loppet av åtta dagar som Polen aktiverar sina flygplan.

Anfallet kommer också blott en dag efter en av de absolut dödligaste attackerna sedan den fullskaliga invasionen inleddes, när Ryssland anföll ett militärinstitut i centrala Poltava.

Över 50 dog i attacken och hundratals skadades.

Två civila byggnader uppgavs också ha träffats.

– Enligt den initiala informationen har två ballistiska robotar träffat området vid en utbildningsinstitution och ett närliggande sjukhus, framhöll Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

Kränkte luftrummet

Polen har även tidigare, vid ett flertal tillfällen, bekymrat sig för Rysslands aktivitet i närheten av Natos gräns.

Landet har all anledning att vara redo att försvara sitt luftrum vid händelse av att Ryssland skulle passera gränsen.

Tidigare i år, i mars månad, kränktes polskt luftrum av en rysk kryssningsmissil som befann innanför Polens gränser i 39 sekunder, enligt landets militär.

Förra veckan inträffade en ny incident.

Ett oidentifierat föremål, troligen en drönare, kränkte Polens luftrum och uppgavs ha landats på polskt territorium, rapporterade Reuters vid tillfället.

– Vi har förmodligen att göra med ett olagligt intrång i polskt luftrum. Föremålet upptäcktes av åtminstone tre radarstationer, säger den polske generalmajoren Maciej Klisz, som är operativ befälhavare för de polska väpnade styrkorna, på en pressträff.

LÄS MER: Polen kan korsa röd linje – trots Natos nej

Arkivfoto: A. B. Meyer

Text: Redaktionen