Bank-ID utnyttjas ofta av kriminella för att begå brott.

Det går till så att EU-medborgare förs till Sverige, antingen mot betalning eller under tvång, för att skaffa sig svenskt bank-ID. Därefter återvänder de till sina hemländer.

Deras bank-ID används sedan av kriminella nätverk, rapporterar SR.

Agerar i andras namn

Detta sker cirka tio gånger i veckan, enligt radiokanalen.

De kriminella nätverken behöver många olika bank-ID för att kunna begå brott.

– Man använder digitalt bank-ID för att agera i de här personernas namn, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten, till radiokanalen.

De här personernas bank-ID kan användas av de kriminella på flera sätt, förklarar hon. Exempelvis så har de kriminella ofta företag som de använder i sina brottsupplägg, och i dessa företag registreras personerna som anställda.

– Man kan anställa dem i företaget trots att de inte finns här, så registrerar man skatter och avgifter för att sedan bygga upp en kreditvärdighet, och sedan så kan man använda dem för att begå kreditbedrägerier, säger Sara Persson.

Föreslår obligatorisk förändring

Därför föreslår Ekobrottsmyndigheten nu flera tänkbara förändringar för att göra det svårare för kriminella att utnyttja bank-ID på det här sättet.

Man behöver bland annat kunna koppla den som använder bank-ID till en fysisk person.

Detta skulle kunna leda till en obligatorisk förändring av hur bank-ID används.

– Det skulle då kunna handla om att du måste visa upp ditt ansikte i en app när du legitimerar dig digitalt, säger Sara Persson till radiokanalen.

Ansiktsigenkänning är redan idag möjligt, men skulle alltså kunna bli obligatoriskt för att motverka utnyttjande.

Ett annat förslag från Ekobrottsmyndigheten är att man behöver få in granskare tidigare i nya bolag för att förhindra brottslig verksamhet.

”Enkelt och riskfritt”

Ekobrottsmyndigheten har även tidigare lyft frågan om kriminellas utnyttjande av bank-ID, som är ett växande problem.

– Kriminella som har kontroll över ett stort antal bankid:n och konton kan enkelt och ganska riskfritt begå brott i andras namn och sedan skicka brottsvinsterna mellan andra utnyttjades konton, har Anna Lundström från Ekobrottsmyndigheten sagt till Finansliv.

Foto: Bank-ID

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen