Nytt förslag: Fyra nya regler hos landets veterinärer

2024 07 03

Socialdemokraterna vill genomföra flera större förändringar i veterinärbranschen.

Veterinärer och djursjukhus har under längre tid slagit larm om att djurägare i mindre utsträckning söker vård för sina djur när de blir sjuka.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, har exempelvis Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, sagt till SR.

Enligt Socialdemokraterna handlar det om att det blivit för dyrt att ta sitt djur till veterinären.

Marknaden har misslyckats, menar tidigare landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

– Att ha ett husdjur håller på att bli en klassfråga. Det måste bli mer ordning och reda på den här marknaden, säger hon till Dagens Nyheter.

"Stoppa vinstintresset"

Den förre ministern pekar på stora prisskillnader inom landet. På djursjukhusen är ofta priserna mycket högre än hos fristående veterinärer.

Och enligt Anna-Caren Sätherberg utmärker sig Sverige negativt i jämförelse med andra europeiska länder, mot vilka Socialdemokraterna nu sneglar för att få ned de fortsatt stigande veterinärpriserna.

Den första regeländringen skulle vara att stoppa vinstintresset.

– I Frankrike får inte djursjukvård drivas i vinstintresse och veterinärer måste vara majoritetsägare till kliniker, säger Anna-Caren Sätherberg.

Tre ytterligare förändringar

Liknande system finns i Tyskland där vinsterna begränsas av en federal veterinärkammare – en specialmyndighet för att hålla nere priserna.

Den andra förändringen gäller pristransparens. Enligt S måste klinikerna kunna ge en prisuppgift för att djurägare i förväg ska kunna veta vad olika ingrepp kommer att kosta.

Dessutom ska nya jämförelseverktyg införas för att tydliggöra skillnader mellan olika försäkringsbolag.

Fjärde förändringen gäller krav på beredskap i hela landet även för privata veterinärer, inte enbart distriktsveterinärer.

Regelverket försvårar

Den sistnämnda punkten framhålls även av Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård. Men i så fall krävs det regeländringar för att det ska bli möjligt.

–  Privata veterinärer har ett intresse av att bidra, men att dagens regelverk och processer gör det svårt att nå ändra fram till ett slutligt avtal med Jordbruksverket, understryker aktörerna i en kommentar.

– Frågan är komplex och kräver djup insikt och analys kring hur branschen ser ut och fungerar idag jämfört med när statens nuvarande uppdrag för veterinär beredskap utformades en gång i tiden.

Foto: R. Larsson

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen