Nytt förslag: Fyra nya regler hos landets veterinärer

2024 07 03

Socialdemokraterna vill genomföra flera större förändringar i veterinärbranschen.

Veterinärer och djursjukhus har under längre tid slagit larm om att djurägare i mindre utsträckning söker vård för sina djur när de blir sjuka.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, har exempelvis Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, sagt till SR.

Enligt Socialdemokraterna handlar det om att det blivit för dyrt att ta sitt djur till veterinären.

Marknaden har misslyckats, menar tidigare landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

– Att ha ett husdjur håller på att bli en klassfråga. Det måste bli mer ordning och reda på den här marknaden, säger hon till Dagens Nyheter.

"Stoppa vinstintresset"

Den förre ministern pekar på stora prisskillnader inom landet. På djursjukhusen är ofta priserna mycket högre än hos fristående veterinärer.

Och enligt Anna-Caren Sätherberg utmärker sig Sverige negativt i jämförelse med andra europeiska länder, mot vilka Socialdemokraterna nu sneglar för att få ned de fortsatt stigande veterinärpriserna.

Den första regeländringen skulle vara att stoppa vinstintresset.

– I Frankrike får inte djursjukvård drivas i vinstintresse och veterinärer måste vara majoritetsägare till kliniker, säger Anna-Caren Sätherberg.

Tre ytterligare förändringar

Liknande system finns i Tyskland där vinsterna begränsas av en federal veterinärkammare – en specialmyndighet för att hålla nere priserna.

Den andra förändringen gäller pristransparens. Enligt S måste klinikerna kunna ge en prisuppgift för att djurägare i förväg ska kunna veta vad olika ingrepp kommer att kosta.

Dessutom ska nya jämförelseverktyg införas för att tydliggöra skillnader mellan olika försäkringsbolag.

Fjärde förändringen gäller krav på beredskap i hela landet även för privata veterinärer, inte enbart distriktsveterinärer.

Regelverket försvårar

Den sistnämnda punkten framhålls även av Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård. Men i så fall krävs det regeländringar för att det ska bli möjligt.

– Privata veterinärer har ett intresse av att bidra, men att dagens regelverk och processer gör det svårt att nå ändra fram till ett slutligt avtal med Jordbruksverket, understryker aktörerna i en kommentar.

– Frågan är komplex och kräver djup insikt och analys kring hur branschen ser ut och fungerar idag jämfört med när statens nuvarande uppdrag för veterinär beredskap utformades en gång i tiden.

Foto: R. Larsson

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen