Veterinärer och djursjukhus har under längre tid slagit larm om att djurägare i mindre utsträckning söker vård för sina djur när de blir sjuka.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, har exempelvis Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, sagt till SR.

Enligt Socialdemokraterna handlar det om att det blivit för dyrt att ta sitt djur till veterinären.

Marknaden har misslyckats, menar tidigare landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

– Att ha ett husdjur håller på att bli en klassfråga. Det måste bli mer ordning och reda på den här marknaden, säger hon till Dagens Nyheter.

"Stoppa vinstintresset"

Den förre ministern pekar på stora prisskillnader inom landet. På djursjukhusen är ofta priserna mycket högre än hos fristående veterinärer.

Och enligt Anna-Caren Sätherberg utmärker sig Sverige negativt i jämförelse med andra europeiska länder, mot vilka Socialdemokraterna nu sneglar för att få ned de fortsatt stigande veterinärpriserna.

Den första regeländringen skulle vara att stoppa vinstintresset.

– I Frankrike får inte djursjukvård drivas i vinstintresse och veterinärer måste vara majoritetsägare till kliniker, säger Anna-Caren Sätherberg.

Tre ytterligare förändringar

Liknande system finns i Tyskland där vinsterna begränsas av en federal veterinärkammare – en specialmyndighet för att hålla nere priserna.

Den andra förändringen gäller pristransparens. Enligt S måste klinikerna kunna ge en prisuppgift för att djurägare i förväg ska kunna veta vad olika ingrepp kommer att kosta.

Dessutom ska nya jämförelseverktyg införas för att tydliggöra skillnader mellan olika försäkringsbolag.

Fjärde förändringen gäller krav på beredskap i hela landet även för privata veterinärer, inte enbart distriktsveterinärer.

Regelverket försvårar

Den sistnämnda punkten framhålls även av Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård. Men i så fall krävs det regeländringar för att det ska bli möjligt.

–  Privata veterinärer har ett intresse av att bidra, men att dagens regelverk och processer gör det svårt att nå ändra fram till ett slutligt avtal med Jordbruksverket, understryker aktörerna i en kommentar.

– Frågan är komplex och kräver djup insikt och analys kring hur branschen ser ut och fungerar idag jämfört med när statens nuvarande uppdrag för veterinär beredskap utformades en gång i tiden.

Foto: R. Larsson

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen