Nytt förslag från S – påverkar alla anställda

2024 01 27

Socialdemokraterna öppnar för att svenska löntagare kan få kortare arbetsvecka.

Partiet håller just nu på att utvärdera olika tänkbara förslag till arbetstidsförkortning.

Bland de förslag som övervägs finns bland annat ett som handlar om förkortad veckoarbetstid.

Andra förslag som övervägs handlar om mer semester, familjevecka eller fler röda dagar, rapporterar SVT.

”Väldigt lång arbetstid”

Annika Strandhäll (S) bekräftar för kanalen att partiet håller på att undersöka frågan om arbetstidsförkortning.

– I Sverige har man väldigt lång arbetstid och det har inte hänt något på länge, säger hon.

Frågan har inte stått särskilt högt på dagordningen i svensk politik under de senaste åren.

Att Socialdemokraterna nu väljer att ta upp den beror bland annat på att frågan har aktualiserats i flera andra länder.

– Vi inspireras väldigt mycket av att det händer så mycket på det här området i Europa och omvärlden just nu, säger Annika Strandhäll.

Kan bli valfråga

Inspirationen kommer bland annat från den finska före detta statsministern Sanna Marin, som för ett drygt år sedan lanserade fyra dagars arbetsvecka som ett vallöfte.

Socialdemokraterna vill nu göra arbetstidsförkortning till en valfråga inför riksdagsvalet 2026.

Bland de övriga riksdagspartierna är det bara V och MP som stödjer en lagstiftad arbetstidsförkortning, enligt en enkät som SVT har gjort.

C anser att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter, medan övriga partier säger nej till förslaget.

Socialdemokraternas förslag i frågan kommer att presenteras först i maj.

Testas utomlands

Bland de länder som på olika sätt har prövat på olika former av arbetstidsförkortning finns bland annat Island, Spanien och Storbritannien.

Socialdemokraten Sanna Marin ville också lansera en fyratimmarsvecka i Finland, men förlorade valet 2023.

Så här kommenterade hon ett brittiskt experiment med arbetstidsförkortning:

– Människor mår bättre, har lägre sjukfrånvaro, och produktiviteten har ökat, sade Sanna Marin till svenska Yle.

– På kortare arbetstid har man alltså fått samma mängd saker gjorda, eller till och med mera, tillade hon.

Text: Redaktionen

Foto: Arlington Research

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen