Nytt förslag: 50 000 kronor i bonus för folk med elbil – på ett villkor

2024 06 26

Det säljs allt färre elbilar i Sverige.

Riksförbundet M Sverige kallar det för ett bakslag för regeringen som pekat ut elektrifieringen som helt central för att nå klimatmålen.

Konsumentorganisationen drar slutsatsen att slopad klimatbilsbonus och sänkta priser på bensin och diesel är förklaringen.

– Trots att regeringen ser elektrifiering som det främsta sättet att minska personbilarnas utsläpp har man ännu inte skapat några egentliga förutsättningar för detta. Tydliga ekonomiska incitament att köpa elbil saknas, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, i en kommentar.

Uppmanar regeringen: inför villkorad bonus

Nämnda organisation går nu fram med ett krav på återinförd klimatbilsbonus. 

Det ska dock inte ske villkorslöst. Bonusen ska delas ut under förutsättning att bilägare delar sitt elbilsbatteri, det vill säga att batteriet kan utgöra ett stöd för elnätet. Det handlar om så kallad V2G-teknik (vehicle to grid).

Bonusen ska på dessa villkor uppgå till 50 000 kronor, kräver M Sverige.

– Vi vet att elbilarna är dyra och vi vet att kostnaden att lastbalansera elnätet skjutit i höjden. Det logiska är att ge bilägare en bonus när elbilen stöttar elnätet, säger Carl-Erik Stjernvall.

"Tydligare fördelar"

Tekniken finns idag i ett begränsat antal av de 300 000 elbilar som är i bruk idag.

Men att använda kapaciteten i batteriet är i sig ingen ny idé, däremot kan det krävas nya regelverk för att sådana system ska kunna främjas och möjliggöras på marknaden.

– Fördelarna med elbilen skulle bli mycket tydligare, ju mer man väljer att bidra med desto mer ska det gå att spara på att hålla bilen uppkopplad och bilen får ett syfte även när den står stilla, vilket ofta är mer än 90 procent av tiden, säger Carl-Erik Stjernvall.

Listan på förslag

M Sverige framhåller att regeringen omedelbart måste ta ställning till organisationens förslag.

Här är samtliga uppmaningar från riksförbundet som man vill att regeringen överväger:

  • Klimatbilsbonus på 50 000 kronor villkorad med att bilen har V2G-teknik.
  • Skatteavdrag för grön teknik avseende de perioder batteriet ställs till nätleverantörens förfogande.
  • Möjlighet till sänkt eller slopad moms på el, och sänkt energiskatt.
  • ROT-avdrag för service och reparation av elbilar som levererar stödtjänster.
  • Nödvändiga regeländringar i syfte att skapa förutsättningar för den nya energidelningsmarknaden.

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: N. Andersson resp Dcbel

Text: Redaktionen

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen