Riksförbundet M Sverige kallar det för ett bakslag för regeringen som pekat ut elektrifieringen som helt central för att nå klimatmålen.

Konsumentorganisationen drar slutsatsen att slopad klimatbilsbonus och sänkta priser på bensin och diesel är förklaringen.

– Trots att regeringen ser elektrifiering som det främsta sättet att minska personbilarnas utsläpp har man ännu inte skapat några egentliga förutsättningar för detta. Tydliga ekonomiska incitament att köpa elbil saknas, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, i en kommentar.

Uppmanar regeringen: inför villkorad bonus

Nämnda organisation går nu fram med ett krav på återinförd klimatbilsbonus. 

Det ska dock inte ske villkorslöst. Bonusen ska delas ut under förutsättning att bilägare delar sitt elbilsbatteri, det vill säga att batteriet kan utgöra ett stöd för elnätet. Det handlar om så kallad V2G-teknik (vehicle to grid).

Bonusen ska på dessa villkor uppgå till 50 000 kronor, kräver M Sverige.

– Vi vet att elbilarna är dyra och vi vet att kostnaden att lastbalansera elnätet skjutit i höjden. Det logiska är att ge bilägare en bonus när elbilen stöttar elnätet, säger Carl-Erik Stjernvall.

"Tydligare fördelar"

Tekniken finns idag i ett begränsat antal av de 300 000 elbilar som är i bruk idag.

Men att använda kapaciteten i batteriet är i sig ingen ny idé, däremot kan det krävas nya regelverk för att sådana system ska kunna främjas och möjliggöras på marknaden.

– Fördelarna med elbilen skulle bli mycket tydligare, ju mer man väljer att bidra med desto mer ska det gå att spara på att hålla bilen uppkopplad och bilen får ett syfte även när den står stilla, vilket ofta är mer än 90 procent av tiden, säger Carl-Erik Stjernvall.

Listan på förslag

M Sverige framhåller att regeringen omedelbart måste ta ställning till organisationens förslag.

Här är samtliga uppmaningar från riksförbundet som man vill att regeringen överväger:

• Klimatbilsbonus på 50 000 kronor villkorad med att bilen har V2G-teknik.
• Skatteavdrag för grön teknik avseende de perioder batteriet ställs till nätleverantörens förfogande.
• Möjlighet till sänkt eller slopad moms på el, och sänkt energiskatt.
• ROT-avdrag för service och reparation av elbilar som levererar stödtjänster.
• Nödvändiga regeländringar i syfte att skapa förutsättningar för den nya energidelningsmarknaden.

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: N. Andersson resp Dcbel

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen