Nya villkor för public service

2023 02 23

Regeringen och SD vill att granskningsnämnden ska ges utökade möjligheter att granska och införa sanktioner mot public servicebolag.

Det framgår av ett nytt utredningsdirektiv som regeringen presenterade i dag.

– Det är grundläggande för allmänhetens förtroende för public service och för verksamhetens legitimitet att enskilda som upplever att företagen brister i sitt uppdrag också kan få saken prövad, bland annat om villkoren om saklighet och opartiskhet inte följs, framhåller regeringen och tillägger:

– Mot denna bakgrund är det angeläget att granskningsnämnden i lag ges utökade möjligheter att granska innehållet och meddela sanktioner om nämnden kommer fram till att public service inte följer de villkor som ställts upp för verksamheten.

”Eftergift till SD”

Kulturutskottets ordförande Amanda Lind (MP) tycker formuleringen är bekymmersam.

Hon anklagar regeringen för att genomföra SD:s politik.

– Att granskningsnämnden ska ges utökade sanktionsmöjligheter och att speglingsuppdraget ska ses över är uppenbara eftergifter för SD. Olyckligt att man fyller ett direktiv med vaga skrivningar som mellan raderna öppnar upp för SD:s mediepolitik, skriver hon på Twitter.

Hon tillägger:

– I stället för att trampa runt i ett träsk fullt av dubbeltydigheter borde en ny public service-utredning fokusera på att säkerställa public services oberoende från klåfingriga politiker, värna det breda uppdraget, övergång till ett teknikneutralt uppdrag och att hantera de viktiga beredskapsfrågorna.

SD svarar

Alexander Christiansson, Sverigedemokraternas nya kulturpolitiska talesperson, hävdar att formuleringen i direktivet syftar till att öka förtroendet för public servicebolagen.

– Public service har ett stort förtroende bland folket. Men jag menar att förtroendet kan bli ännu högre. Det finns väljargrupper som inte har ett jättehögt förtroende. Då menar jag att det är viktigt att granskningsnämnden kan ge sanktioner när public service brister i sitt uppdrag. Det tycker jag är centralt, säger han till Expressen.

I en intervju med samma tidning varnar Amanda Lind för att de föreslagna sanktionerna kan drabba enskilda journalister.

Alexander Christiansson kan inte svara på om sanktionerna kommer att kunna riktas mot enskilda personer.

– Granskningsnämnden har aldrig haft det uppdraget tidigare, så därför måste vi se över hur det ska fungera, säger han till Expressen.

Regeringen och SD:s förslag

Regeringen har tillsatt en kommitté som ska föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och föreslå vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033.

Kommittén ska bland annat:

- föreslå en ändamålsenlig reglering av public service-uppdraget,

- föreslå hur innehållsuppdraget för public service ska utformas under nästa tillståndsperiod, med fokus på folkbildning och journalistik för hela landet,

- analysera public service-företagens påverkan på mediemarknaden och vid behov lämna förslag på hur samverkan med kommersiella aktörer kan utvecklas, i syfte att förbättra förutsättningarna för kvalitativ regional och lokal nyhets- och samhällsjournalistik,

- analysera redovisningen och uppföljningen av public service och vid behov lämna förslag på hur den kan utvecklas och göras mer transparent, och lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024.

Läs hela direktivet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

EXPERTER: Stormakt allt närmare inbördeskrig

2025 09 11

Experter varnar för att en stormakt kommer allt närmare ett inbördeskrig.

Oron och polariseringen har varit stor på många håll i världen de senaste åren.

Nu varnar experter för att stormakten USA kommer allt närmare ett inbördeskrig.

”Våldets låga nästan omöjlig att släcka”

Mordet på högerdebattören Charlie Kirk har än en gång aktualiserat debatten om våldet och polariseringen i det amerikanska samhället.

Författaren Stephen Marche, som har skrivit boken ”The Next Civil War”, varnar nu för att USA:s nästa inbördeskrig aldrig har varit så nära som nu.

Det faktum att vissa människor i sociala medier har jublat över Charlie Kirks död, snarare än att sörja den, är en extra allvarlig varningssignal, skriver han i en kommentar i The Independent.

Bristen på empati sätter igång en farlig våldsspiral, menar han.

– När våldets lågor har tänts är de nästan omöjliga att släcka, skriver Stephen Marche i tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Betydligt värre än väntat" - stort bakslag i USA

”Omöjligt hålla koll på nedgången”

Marche lutar sig mot en lång rad experter som har varnat för utvecklingen i USA, och framför allt för att samhällets reaktion på våld inte längre är densamma som den har varit förut.

Långt ifrån alla fördömer våldet, och vissa hotar med hämndaktioner, konstaterar författaren.

Stephen Marches bok kom för tre år sedan, och han har sedan dess varnat för utvecklingen i USA.

Våld har börjat definiera det amerikanska politiska livet, menar han.

– Den politiska destabiliseringen kommer alldeles för snabbt för att kunna uppfattas i sin helhet. Så mycket händer så snabbt att det är omöjligt att hålla koll på nedgången, skrev Marche i The Guardian tidigare i år.

”Då utbryter inbördeskrig”

Mordet på Charlie Kirk har alltså lett till en förnyad debatt om det politiska våldet och polariseringen i USA.

Ett citat från Charlie Kirk själv, där han också varnade för risken för ett nytt inbördeskrig, har spridits via ett klipp i sociala medier, rapporterar CNN.

– När folk slutar prata, då uppstår våld, sade Kirk i klippet, enligt kanalen.

– Då utbryter ett inbördeskrig, för man börjar tro att den andra sidan är så ond och de förlorar sin mänsklighet, tillade Charlie Kirk i klippet som nu sprids av hans anhängare i sociala medier.

LÄS OCKSÅ: USA varnar Ryssland: "Då blir det action"

Foto: Bezav Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Populär vara rusar i pris – slår 45-årigt rekord

2025 09 11

En populär investeringsvara ökar i värde och når rekordnivåer.

Årets stora turbulens på aktiemarknaden har fått allt fler att söka efter alternativa investeringar för sina pengar.

Traditionellt har guld gett en stabiliserande effekt i en investeringsportfölj.

– Guld betraktas som en säker lagring av rikedom, dess värde tenderar att hålla sig stabilt eller stiga i tider av osäkerhet eller ekonomisk turbulens, uppger brittiska The Independent.

Drivs av flera faktorer

Guldpriset har ökat i stadig takt under året.

Det har stigit med närmare 40 procent hittills i år, och med 112 procent de tre senaste åren.

– Centralbankerna, och särskilt Kina, har bidragit till prisökningarna eftersom de köper mer av metallen som värdebevarare, framhåller tidningen.

– En svagare dollar, spekulationer om räntesänkningar och den geopolitiska oron har alla varit bidragande faktorer till att priset på guld stigit kraftigt i år.

Läs också: Polismeddelande till bilister – ”Det ger faktiskt böter”

Rekordnivåer

De senaste veckorna har uppgången accelererat.

I veckan nådde priset 3 675 dollar per uns, vilket motsvarar 31 gram.

Det är den högsta prisnivån som har uppmätts om man justerar för inflationen.

Det tidigare rekordet var från 21 januari 1980.

– Då kostade guldet 850 dollar, men justerat för inflationen sedan dess motsvarar det 3 590 dollar i dagens penningvärde, uppger Bloomberg.

Skydd mot inflation

Det stigande guldpriset tros ha fler orsaker.

Sedan länge har det varit en populär investering i oroliga tider och perioder av inflation.

– Guldpriset speglar att vi återigen inser att inflationen kan bli ett problem, men också att det råder stor osäkerhet i världen, säger Carmen Reinhart, tidigare chefsekonom på Världsbanken, till The Independent.

– Guldets roll som inflationsskydd var något som gjorde det populärt på 1970- och 80-talen, men även före dess har guld alltid haft en viktig roll när tiderna varit osäkra.

Läs mer: Svenskt börsbolag går i konkurs

Foto: Shane

Text: Redaktionen