NYA UPPGIFTER: Stor rysk offensiv väntas mot avgörande ukrainsk stad

2022 03 07

De ryska truppernas frammarsch i Ukraina har avstannat. 

En daglig underrättelserapport från brittiska försvarsministeriet visar att de ryska styrkorna endast avancerat framåt i minimal utsträckning, rapporterar BBC.

Samtidigt uppges Ryssland ha ”samlat styrkorna” för att förbereda en stor offensiv. Hela 95 procent av den ryska invasionsstyrkan ska nu befinna sig i Ukraina, enligt amerikanska underrättelseuppgifter.

Här slår de till 

Attacken förväntas att riktas mot huvudstaden Kyiv, uppger Ukrainas militär i ett uttalande på Telegram.

Enligt rapporterna avancerar en mängd ryska stridsvagnar och infanterifordon framåt. De ska befinna sig nära staden Irpin i Kyivs västra utkanter, där de ska samlas inför den stundande offensiven, rapporterar BBC.

Från öst

Rapporterna från ukrainska militären gör även gällande att flera ryska trupper även närmar sig huvudstaden från öster, via staden Boryspil.

Uppdateringen från militären tillägger att ryska befälhavare har försett sina styrkor med bränsle som fraktats från Belarus, via undantagszonen i Tjernobyl, uppger BBC.

Vill omringa städer

Frånsett huvudstaden Kyiv riktar sig den ryska militärmakten sina ansträngningar mot öster. Siktet är inställt på att omringa städerna Charkiv, Chernihiv, Sumy och den södra staden Mykolayiv.

Nya bombningar

Samtidigt kommer flera rapporter om nya ryska attacker under måndagsnatten. Både mot civila och militära mål. Flera ukrainska städer ska ha attackerats från luft, hav och land, rapporterar AFP.

Särskilt hårt utsatt är landets näst största stad Charkiv. Rapporter gör gällande att hård beskjutning har riktats mot bostadsområden och ett universitet.  

Även hamnstaden Mariupol ska ha utsatts för hård rysk beskjutning under natten.

Kommer aldrig förlåta

– Gud kommer inte att förlåta. Inte i dag. Inte i morgon. Aldrig. Och i stället för förlåtelse kommer det att bli ett fördömande, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett nytt uttalande från en video publicerad på Facebook.

Presidenten riktar anklagelser mot Ryssland för att planera ”avsiktliga mord” med sina attacker mot befolkningsrika områden.

Pik mot Väst

Under söndagen riktade presidenten hård kritig mot västvärlden och dess ledare. Han hävdade att han inte hört ett ljud från allierade i omvärlden under söndagen och fördömde tystnaden.

– Jag har inte hört någon reaktion från någon världsledare i dag. Inte från någon västerländsk politiker, sade han då.

Foto: Ux gun resp Ukraine President Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen