NYA UPPGIFTER: Rysslands primära mål i kriget identifierat

2022 03 22

Ryska styrkor kommer intensifiera sina försök att omringa Ukrainas huvudstad Kyiv under de kommande veckorna.

Det hävdar det brittiska försvarsdepartementet i sin underrättelserapport från måndagen.

Primära målet

– Trots den fortsatta bristen på framsteg är Kyiv fortfarande Rysslands primära mål, skriver departementet i rapporten och konstaterar att hårda strider fortsätter norr om huvudstaden.

Ryska styrkor avancerar mot Kyiv från två riktningar.

Har avstannat

Dels avancerar ryska trupper från nordost, men deras frammarsch har avstannat. Styrkor som avancerar från nordväst har slagits tillbaka av ”häftigt ukrainskt motstånd”, uppger departementet.

Huvuddelen av de ryska trupperna befinner sig mer än 25 kilometer från stadens centrum.

Bombar huvudstaden intensivt

Samtidigt faller ryska bomber över Ukrainas huvudstad. Ett köpcenter i nordvästra Kyiv skakades under natten mellan söndag och måndag av flera ryska anfall. Sex personer uppges ha dödats, enligt ukrainska myndigheter.

Vänder blicken mot Svarta Havet

Odessa, den ukrainska hamnstaden i söder, kan vara Rysslands nästa strategiska mål i sitt anfallskrig.

Det säger den pensionerade brittiske arméofficeren Richard Barrons till BBC News. Han tror att Ryssland kommer att rikta sin eldkraft mot ukrainska militärens försörjningsled, logistik och flygbaser i lika stor utsträckning som mot soldater på marken.

Isolera Ukrainas ekonomi

– Sedan kommer de att rikta in sig på städer och territorier som de känner att de måste äga. I det avseendet är den ukrainska hamnstaden Odessa nästa mål för Ryssland, säger Barrons till BBC News.

Han framhäver att en ockupation av Odessa skulle slå hårt mot Ukrainas ekonomi, då handelsvägarna från Svarta Havet blockeras.

Har inlett offensiven

Styrande myndigheter i Odessa uppger att Ryssland har genomfört en första attack mot staden, rapporterar Reuters. Bostadshus i stadens förorter ska ha skadats men ingen människa har mist livet.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen