29dec25

Nya uppgifter om svensk elexport – “Kan rimma illa”

2023 01 12

Svensk elexport drar in miljarder och slår nytt rekord.

Den senaste tidens elräkningar har försvårat ekonomin för svenska hushåll och företag.

Höstens höga elpriser har drabbat många människor, men den svenska elexporten slår nytt rekord mitt under krisen.

Under de senaste åren har den svenska nettoexporten av el legat runt 25-26 terrawattimmar.

Preliminär statistik pekar på att det gångna årets nettoexport av el blev omkring 33,2 terrawattimmar, rapporterar Aftonbladet.

– Det är rekord, säger Anna Andersson, utredare på Energimyndigheten.

Uppmanas spara

De höga elpriserna har lett till debatter om hur svenska konsumenter ska kunna överleva situationen.

Ett återkommande tips handlar om att spara el i största möjliga mån.

Den svenska elexporten drar in miljarder till staten och elbolagen.

– Jag förstår att det kan rimma illa att uppmana folk att spara el och exportera på samma gång, men vi har gemensamma regelverk, och den här handeln får inte begränsas annat än av driftsäkerhetsskäl, säger Anna Andersson.

Flera anledningar

En av anledningarna till de höga elpriserna är att priserna drivits på av den minskade importen av rysk naturgas.

Detta till följd av den ryska invasionen av Ukraina som inleddes för nästan ett år sedan.

Både Sverige och flera andra länder i Europa har även haft inhemska problem med kärnkraften.

Ansträngd situation

Energisituationen i Sverige och Europa är fortsatt ansträngd vilket påverkar såväl hushåll som företag.

Energimyndigheten uppmanar till att förbättra situationen genom att minska elanvändningen.

– Kriget i Ukraina har fört med sig konsekvenser för elförsörjningen i Sverige. Det har resulterat i höga elpriser och försämrade möjligheter att importera el när vi behöver det. För att förbättra situationen behöver vi alla hjälpas åt att minska elanvändningen, uppger Energimyndigheten.

“Gör stor skillnad”

Energimyndighetens tips handlar bland annat om att använda el vid rätt tid på dygnet, sänka värmen inomhus och använda mindre varmvatten.

– Vi behöver alla bidra till att minska vår elanvändning, och valen vi gör idag kan påverka hur situationen ser ut imorgon. Varje liten förändring gör stor skillnad i det stora hela, om vi hjälps åt. För nu räknas varje kilowattimme. Det spelar lika stor roll vad du gör hemma som vad du bidrar med på jobbet. Rekommendationerna är enkla, men effektiva, uppger de.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen