NYA UPPGIFTER: Myndighet upptäcker brott bland anställda

2023 04 16

Anställda på Försäkringskassan misstänks för bidragsbrott.

I samband med att misstänkta bidragsbrott i samhället ökar kraftigt genomför Försäkringskassan kontroller hos sina anställda.

Nu har myndigheten upptäckt att tio av sina egna handläggare har fuskat, rapporterar SR.

– Det är tio för många, det ska vara noll, säger Försäkringskassans kommunikationsdirektör Sten Eriksson till SR.

Senaste två åren

Handläggare på myndigheten har under de senaste två åren begått bidragsbrott.

En anställd har studerat samtidigt som den varit sjukskriven på heltid. Ytterligare medarbetare har arbetat samtidigt som de har varit föräldralediga eller på semester. De har arbetat med frågor om bland annat föräldrapenning.

– Svenska folket måste vara säkra på att vi inte själva begår bidragsbrott när vi jobbar så aktivt för att förhindra det på andra sätt, säger Sten Eriksson.

Missuppfattat reglerna

Bidragsbrotten handlar om summor mellan 160 000 och 7 000 kronor. De anställda skyller på att de har missuppfattat reglerna eller slarvat.

– Varje medarbetare som börjar hos oss genomgår en ganska gedigen internutbildning. Så att säga att man av misstag liksom begått ett bidragsbrott, det håller inte om du jobbar här, menar Sten Eriksson.

Välfärdsbrott vanligare

Det är inte bara Försäkringskassan som har drabbats av bidragsbrott. I samhället blir välfärdsbrott allt vanligare.

Enligt Sydsvenskan ökade andelen anmälda bidragsfusk med 15 procent i fjol. Under förra året polisanmäldes 11 300 misstänkta bidragsbrott vilket förhindrade felaktiga utbetalningar på 1,8 miljarder kronor.

Det är den nya systematiken och fler tips från a-kassan, grannar, andra statliga myndigheter och kommunala tjänstemän som gör att anmälningarna ökar.

Försäkringskassan utreder

De misstänkta bidragsfusken har utretts av Försäkringskassans personalansvarsnämnd. Nio av de anklagade har valt att själva säga upp sig från jobbet.

Fusken har upptäckts i samband med kontroller som myndigheten satsar på för att bekämpa bidragsbrottsligheten.

Myndigheten har extra koll på dem som vet hur dessa kontroller utförs.

Utreds av regeringen

Under 2021 beslutade regeringen att uppdra kriminologen Amir Rostami att utreda bekämpningen av bidragsbrott. Idag är det polisen som utreder misstänkta bidragsbrott, men Amir Rostami menar att de inte har kompetensen.

– Ekobrottsmyndigheten har den kompetensen de behöver, det handlar om att skala upp den, säger Amir Rostami till Altinget.

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen