NYA UPPGIFTER: Myndighet upptäcker brott bland anställda

2023 04 16

I samband med att misstänkta bidragsbrott i samhället ökar kraftigt genomför Försäkringskassan kontroller hos sina anställda.

Nu har myndigheten upptäckt att tio av sina egna handläggare har fuskat, rapporterar SR.    

– Det är tio för många, det ska vara noll, säger Försäkringskassans kommunikationsdirektör Sten Eriksson till SR.   

Senaste två åren  

Handläggare på myndigheten har under de senaste två åren begått bidragsbrott.

En anställd har studerat samtidigt som den varit sjukskriven på heltid. Ytterligare medarbetare har arbetat samtidigt som de har varit föräldralediga eller på semester. De har arbetat med frågor om bland annat föräldrapenning.   

– Svenska folket måste vara säkra på att vi inte själva begår bidragsbrott när vi jobbar så aktivt för att förhindra det på andra sätt, säger Sten Eriksson.   

Missuppfattat reglerna   

Bidragsbrotten handlar om summor mellan 160 000 och 7 000 kronor. De anställda skyller på att de har missuppfattat reglerna eller slarvat.   

– Varje medarbetare som börjar hos oss genomgår en ganska gedigen internutbildning. Så att säga att man av misstag liksom begått ett bidragsbrott, det håller inte om du jobbar här, menar Sten Eriksson.   

Välfärdsbrott vanligare   

Det är inte bara Försäkringskassan som har drabbats av bidragsbrott. I samhället blir välfärdsbrott allt vanligare.   

Enligt Sydsvenskan ökade andelen anmälda bidragsfusk med 15 procent i fjol. Under förra året polisanmäldes 11 300 misstänkta bidragsbrott vilket förhindrade felaktiga utbetalningar på 1,8 miljarder kronor.   

Det är den nya systematiken och fler tips från a-kassan, grannar, andra statliga myndigheter och kommunala tjänstemän som gör att anmälningarna ökar.   

Försäkringskassan utreder   

De misstänkta bidragsfusken har utretts av Försäkringskassans personalansvarsnämnd. Nio av de anklagade har valt att själva säga upp sig från jobbet.   

Fusken har upptäckts i samband med kontroller som myndigheten satsar på för att bekämpa bidragsbrottsligheten.

Myndigheten har extra koll på dem som vet hur dessa kontroller utförs.  

Utreds av regeringen  

Under 2021 beslutade regeringen att uppdra kriminologen Amir Rostami att utreda bekämpningen av bidragsbrott. Idag är det polisen som utreder misstänkta bidragsbrott, men Amir Rostami menar att de inte har kompetensen.   

– Ekobrottsmyndigheten har den kompetensen de behöver, det handlar om att skala upp den, säger Amir Rostami till Altinget.   

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen