Kommunanställda dödshotade – vågar inte kontakta polisen

2023 04 24

Anställda inom kommunsektorn anmäler inte dödshot och trakasserier som de utsätts för.

Enligt nya rapporter är det en mycket allvarlig situation för flera kommunanställda i Hammarkullen i Göteborg

Bibliotekarier och anställda på fritidsgårdar får ta emot dödshot från minderåriga personer som ingår i ett kriminellt nätverk, rapporterar SR.

– Det här ser ju väldigt allvarligt ut eftersom det är alldeles uppenbart att de här personerna som är portade på fritidsgården och personalen har en konflikt, säger forskaren i socialt arbete och lektor vid Uppsala universitet, Michael Tärnfalk till SR.

Inga anmälningar

Det gjordes under förra året ett 20-tal tillbudsrapporter där det beskrivs hur personal blir slagna, hotade och trakasserade efter att de portat ett ungdomsgäng.

Inga polisanmälningar eller orosanmälningar har gjorts efter händelserna.

– Min erfarenhet av ungar som ges den här makten, är att det formar deras självbild. Och det blir ju oerhört svårt att bryta med den här utvecklingen om ungarna går runt i den här självbilden, menar Michael Tärnfalk.

Inte förebygga kriminalitet

Utan anmälningar kan varken polis eller socialtjänst utreda händelserna.

En av anledningarna till att personalen inte anmält händelserna sägs vara att deras huvuduppgift är att ha en trygg arbetsmiljö och inte att förhindra kriminalitet utanför deras arbetsplats, skriver Göteborgs-Posten.

Svårt utan medverkan

Den anonyme polismannen Anders förstår dem.

– Jag förstår ju deras situation. Det gör jag ju, men vi försöker ju också övertala dem och säga att om det ska bli någon förändring så måste vi ju kunna anmäla dem för någonting, förklarar Anders till SR.

Tidigare problem

Det har tidigare kommit larm om en tystnadskultur bland kommunanställda i Göteborg. Anställda polisanmäler inte det som de utsätts för eller bevittnar.

– Det blir väldigt svart och vitt att säga att det endast beror på att de inte får gehör, en del av problematiken är att de själva inte heller vågar lyfta den utsatthet många lever med dagligdags, framhöll den externa utredaren Anna Ekström till GP när problematiken uppmärksammades för två år sedan.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen