Kommunanställda dödshotade – vågar inte kontakta polisen

2023 04 24

Anställda inom kommunsektorn anmäler inte dödshot och trakasserier som de utsätts för.

Enligt nya rapporter är det en mycket allvarlig situation för flera kommunanställda i Hammarkullen i Göteborg

Bibliotekarier och anställda på fritidsgårdar får ta emot dödshot från minderåriga personer som ingår i ett kriminellt nätverk, rapporterar SR.

– Det här ser ju väldigt allvarligt ut eftersom det är alldeles uppenbart att de här personerna som är portade på fritidsgården och personalen har en konflikt, säger forskaren i socialt arbete och lektor vid Uppsala universitet, Michael Tärnfalk till SR.

Inga anmälningar

Det gjordes under förra året ett 20-tal tillbudsrapporter där det beskrivs hur personal blir slagna, hotade och trakasserade efter att de portat ett ungdomsgäng.

Inga polisanmälningar eller orosanmälningar har gjorts efter händelserna.

– Min erfarenhet av ungar som ges den här makten, är att det formar deras självbild. Och det blir ju oerhört svårt att bryta med den här utvecklingen om ungarna går runt i den här självbilden, menar Michael Tärnfalk.

Inte förebygga kriminalitet

Utan anmälningar kan varken polis eller socialtjänst utreda händelserna.

En av anledningarna till att personalen inte anmält händelserna sägs vara att deras huvuduppgift är att ha en trygg arbetsmiljö och inte att förhindra kriminalitet utanför deras arbetsplats, skriver Göteborgs-Posten.

Svårt utan medverkan

Den anonyme polismannen Anders förstår dem.

– Jag förstår ju deras situation. Det gör jag ju, men vi försöker ju också övertala dem och säga att om det ska bli någon förändring så måste vi ju kunna anmäla dem för någonting, förklarar Anders till SR.

Tidigare problem

Det har tidigare kommit larm om en tystnadskultur bland kommunanställda i Göteborg. Anställda polisanmäler inte det som de utsätts för eller bevittnar.

– Det blir väldigt svart och vitt att säga att det endast beror på att de inte får gehör, en del av problematiken är att de själva inte heller vågar lyfta den utsatthet många lever med dagligdags, framhöll den externa utredaren Anna Ekström till GP när problematiken uppmärksammades för två år sedan.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen