NYA UPPGIFTER: Enorma ryska förluster

2022 07 28

USA hävdar att Ryssland förlorat så många som 75 000 soldater i Ukraina sedan invasionen inleddes den 24 februari.

Informationen delades av Biden-regeringen i ett hemligstämplat möte med ledamöter för landets representanthus på onsdagen, erfar CNN.

– Vi fick information om att över 75 000 ryssar antingen har dödats eller skadats, vilket är enormt, säger demokraten Elissa Slotkin till nyhetskanalen.

Hon tjänstgör i parlamentets väpnade kommitté och deltog på mötet, uppger CNN.

Stor motoffensiv

Under mötet konstaterade även Biden-regeringen att över  80 procent av de ryska landstyrkorna är utmattade och fastlåsta i sina positioner.

Samtidigt letar Ukraina efter nya förstärkningar. En stor motoffensiv i landets södra delar förväntas inledas innan vintern.

Viktiga veckor

Flera amerikanska och västerländska tjänstemän har tidigare framhävt att de kommande veckorna kommer att vara avgörande för krigets utgång, då den stora motoffensiven förväntas inledas.

Tjänstemännen tror att Ukraina kommer att sikta på att ta tillbaka den södra staden Cherson, som har ockuperats av Ryssland sedan mars, uppger CNN.

– En viktig punkt i samtalen handlar om vad mer vi kan göra och vad vi borde göra för ukrainarna de kommande tre till sex veckorna. Det är mycket brådskande, säger Elissa Slotkin till nyhetskanalen.  

Ukrainska framgångar

Den ukrainska offensiven i söder har tagit fart. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport.

– Ukraina har använt sitt nya långdistansartilleri för att beskjuta minst tre av broarna över floden Dnipro som Ryssland använder för att frakta förnödenheter till de ockuperade områdena, uppger departementet.

Den kilometerlånga Antonivskyj-bron är nu sannolikt helt förstörd, vilket skulle slå hårt mot den ryska armén.

– Cherson är så gott som avskuret från resten av de ockuperade områdena, framhåller det brittiska försvarsdepartementet.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

24 augusti 2026

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar. 

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

– Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen