NYA UPPGIFTER: Detta blev konsekvenserna av rekordhettan

2023 04 20

Utsläppen från förra årets skogsbränder blev de största på 20 år.

Förra sommaren blev Europas varmaste. Det resulterade bland annat i omfattande skogsbränder, rapporterar SR. 

– Förståelse av klimatförändringarnas dynamik i Europa är avgörande för att anpassa sig till och mildra den negativa inverkan dessa förändringar här på kontinenten, framhåller chefen för Copernicus Climate Change Service, Carlo Buontempo. 

Värmestress 

Forskare talar om att långvariga värmeböljor kan påverka människors hälsa negativt och orsaka värmestress. Höga temperaturer kan orsaka trötthet och de inre organen kan komma till skada. I värsta fall kan det leda till dödsfall. 

Förra året upplevde länder runt Medelhavet mer än 70 dagar med värmestress. 

Rekordstora bränder 

En stigande temperatur och en mindre mängd nederbörd kan leda till stor brandfara.

Förra året bröt flera rekordstora bränder ut. I Frankrike och Spanien resulterade det i de största koldioxidutsläppen på 20 år.  

– Om allt större områden skog brinner varje år så är det ju mycket koldioxid som finns potentiellt som kan frigöras, så det är ju oroväckande. Vi vill ju egentligen helst att koldioxiden ska bindas upp i skog och mark och biomassa, säger SMHIs professor i klimatologi, Erik Kjellström till SR. 

40 grader 

Under sommaren förra året uppmättes 1,4 grader över genomsnittstemperaturen och Europa drabbades av flera intensiva värmeböljor. Det var första gången i Storbritannien som temperaturen i juli uppmättes till 40 grader. 

Flera varningstecken 

Enligt EU:s klimattjänst Copernicus årsrapport så stiger temperaturen som fortast i Arktis. 

Vattnet i södra Europa är varmare än vad det brukar och i Medelhavet så har marin värmebölja identifierats. Något som inte funnits tidigare. 

– Det kan ju då det börja växa en massa otäckheter och bakterier och annat i varmare vatten. Så dricksvattenförsörjningen kan ju också möjligen påverkas, förklarar Erik Kjellström.

Foto: M. Palmer

Text: Redaktionen

JUST NU: Trafikverket varnar – 3 000 kronor i böter om du blir påkommen

2025 07 14

Trafikverket har fått nog.

Ett livsfarligt problembeteende växer kraftigt.

Antalet incidenter med spårspring, det vill säga när folk olagligt korsar tågspår, har ökat med 50 procent på ett år.

Under 2024 rapporterades 20 148 obehöriga spåröverträdelser över hela landet, rapporterar TV4.

Nu har Trafikverket tröttnat och går ut med varning till allmänheten. 

Två meter höga stängsel har satts upp vid vissa spår. Men det är svårt att bygga bort incidenterna.

Istället måste beteende tförändras.

– Respektera järnvägen och sluta med spårspring. Var ute i god tid så du slipper stressa och använd de övergångar som är avsedda för att korsa spåren, säger Kimmo Luokka från Trafikverket till tv-kanalen.

3 000 kronor i böter

Sommaren är högsäsong för spårspringet.

Tidigare har Trafikverket vädjat till föräldrar att uppmana sina barn och ungdomar, som gått på sommarlov, att hålla sig undan från spåren.

– Jag vill uppmana föräldrar som bor i närheten av en järnväg att prata med sina barn om riskerna, sade  Rami Yones, regional direktör för Trafikverket, inför förra sommaren.

Förutom att beteendet är förenat med livsfara väntar också dryga böter för den som åker fast.

– Dyrt blir det också för den som blir påkommen. Vistas man i spårområdet riskerar man böter på 3 000 kronor, har Trafikverket tidigare deklarerat.

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Tusentals timmar försenade

Ytterligare en konsekvens av obehöriga i spåren är förseningar i tågtrafiken. Förra året sammanlagt med 3 200 timmar.

Även lokförare och annan tågpersonal slår nu larm om det ökade problemet.

– Det här är något som blir vanligare i min vardag på tågnätet. Och det är inte kul att gå till jobbet och vara orolig för att man ska köra på någon som chansar och korsar spåret på platser där man inte ska, säger Siv Rönnholm, lokförare, till TV4.

LÄS MER: Tusentals anställda får lämna stor bilfabrik

Foto:

Text: Redaktionen

Natoland har skickat ut två krigsfartyg – “en nödsituation”

2025 07 14

Natoländerna Italien och Grekland slår larm om ett nytt land.

Ryska vapen flödar till Libyen i Nordafrika.

Det varningen kommer nu allt intensivare från de två Natomedlemmarna och riktas direkt till Europa, rapporterar Politico.

– Libyen är en nödsituation som Europa måste hantera tillsammans, framhåller Italiens utrikesminister Antonio Tajani enligt tidningen.

Skickat ut två krigsfartyg

Enligt Italien och Grekland riskerar Natos och EU:s stora fokus på Ukraina att allianserna missar ett allvarligt hot mot Europas säkerhet som växer fram i Lybien.

Dels ökar flyktingströmmen från landet, dels ökar Rysslands inflytande. Ryska vapen flödar in i landet och planer på en ny flottbas i hamnstaden Tobruk finns på agendan.

Grekland oroas dessutom över att det Natoallierade landet Turkiet söker hjälp från Libyen i den territoriella frågan om Medelhavets uppdelning.

– Aten har också skickat två krigsfartyg för att utföra patruller utanför Libyen som svar på migrationsökningen och dess strategiska oro över att dess ärkerival, Turkiet, samarbetar med libyerna för att dela upp Medelhavet i maritima zoner för energiutvinning, rapporterar Politico.

Hjälper Ryssland

Även enskilda EU-diplomater har slagit larm om utvecklingen i Libyen. Gensvaret från övriga Europa och Nato har dock hittills varit svalt.

– Rysslands roll i Libyen fortsätter att expandera och används som den centrala noden i sin afrikanska strategi, framhåller en diplomat enligt samma tidning.

Bland annat uppges Libyen hjälpa Moskva att kringgå sanktioner och använda migration som “vapen”.

Tusentals anländer till Kreta

Grekland gav förra veckan besked om nya hårda migrationslagar för att hantera ökningen av antalet migranter från Libyen på Kreta. 

Det sker mitt under högsäsongen för turismen. Hittills har 9 000 personer anlänt till Kreta från Libyen sedan årets början. De flesta har kommit de senaste veckorna.

– En nödsituation kräver nödåtgärder och därför har den grekiska regeringen fattat beslutet att informera Europeiska kommissionen om att den kommer att avbryta handläggningen av asylansökningar, initialt i tre månader, för de som anländer till Grekland från Nordafrika sjövägen, framhäver Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Foto: Jim Hampshire, US Navy

Text: Redaktionen