NYA UPPGIFTER: Detta blev konsekvenserna av rekordhettan

2023 04 20

Förra sommaren blev Europas varmaste. Det resulterade bland annat i omfattande skogsbränder, rapporterar SR. 

– Förståelse av klimatförändringarnas dynamik i Europa är avgörande för att anpassa sig till och mildra den negativa inverkan dessa förändringar här på kontinenten, framhåller chefen för Copernicus Climate Change Service, Carlo Buontempo. 

Värmestress 

Forskare talar om att långvariga värmeböljor kan påverka människors hälsa negativt och orsaka värmestress. Höga temperaturer kan orsaka trötthet och de inre organen kan komma till skada. I värsta fall kan det leda till dödsfall. 

Förra året upplevde länder runt Medelhavet mer än 70 dagar med värmestress. 

Rekordstora bränder 

En stigande temperatur och en mindre mängd nederbörd kan leda till stor brandfara.

Förra året bröt flera rekordstora bränder ut. I Frankrike och Spanien resulterade det i de största koldioxidutsläppen på 20 år.  

– Om allt större områden skog brinner varje år så är det ju mycket koldioxid som finns potentiellt som kan frigöras, så det är ju oroväckande. Vi vill ju egentligen helst att koldioxiden ska bindas upp i skog och mark och biomassa, säger SMHIs professor i klimatologi, Erik Kjellström till SR. 

40 grader 

Under sommaren förra året uppmättes 1,4 grader över genomsnittstemperaturen och Europa drabbades av flera intensiva värmeböljor. Det var första gången i Storbritannien som temperaturen i juli uppmättes till 40 grader. 

Flera varningstecken 

Enligt EU:s klimattjänst Copernicus årsrapport så stiger temperaturen som fortast i Arktis. 

Vattnet i södra Europa är varmare än vad det brukar och i Medelhavet så har marin värmebölja identifierats. Något som inte funnits tidigare. 

– Det kan ju då det börja växa en massa otäckheter och bakterier och annat i varmare vatten. Så dricksvattenförsörjningen kan ju också möjligen påverkas, förklarar Erik Kjellström.

Foto: M. Palmer

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen