NYA UPPGIFTER: Detta blev konsekvenserna av rekordhettan

2023 04 20

Utsläppen från förra årets skogsbränder blev de största på 20 år.

Förra sommaren blev Europas varmaste. Det resulterade bland annat i omfattande skogsbränder, rapporterar SR.

– Förståelse av klimatförändringarnas dynamik i Europa är avgörande för att anpassa sig till och mildra den negativa inverkan dessa förändringar här på kontinenten, framhåller chefen för Copernicus Climate Change Service, Carlo Buontempo.

Värmestress

Forskare talar om att långvariga värmeböljor kan påverka människors hälsa negativt och orsaka värmestress. Höga temperaturer kan orsaka trötthet och de inre organen kan komma till skada. I värsta fall kan det leda till dödsfall.

Förra året upplevde länder runt Medelhavet mer än 70 dagar med värmestress.

Rekordstora bränder

En stigande temperatur och en mindre mängd nederbörd kan leda till stor brandfara.

Förra året bröt flera rekordstora bränder ut. I Frankrike och Spanien resulterade det i de största koldioxidutsläppen på 20 år.

– Om allt större områden skog brinner varje år så är det ju mycket koldioxid som finns potentiellt som kan frigöras, så det är ju oroväckande. Vi vill ju egentligen helst att koldioxiden ska bindas upp i skog och mark och biomassa, säger SMHIs professor i klimatologi, Erik Kjellström till SR.

40 grader

Under sommaren förra året uppmättes 1,4 grader över genomsnittstemperaturen och Europa drabbades av flera intensiva värmeböljor. Det var första gången i Storbritannien som temperaturen i juli uppmättes till 40 grader.

Flera varningstecken

Enligt EU:s klimattjänst Copernicus årsrapport så stiger temperaturen som fortast i Arktis.

Vattnet i södra Europa är varmare än vad det brukar och i Medelhavet så har marin värmebölja identifierats. Något som inte funnits tidigare.

– Det kan ju då det börja växa en massa otäckheter och bakterier och annat i varmare vatten. Så dricksvattenförsörjningen kan ju också möjligen påverkas, förklarar Erik Kjellström.

Foto: M. Palmer

Text: Redaktionen

Ny hastighetsgräns föreslås på Sveriges motorvägar

2025 11 17

Hastighetsgränserna på Sveriges vägar har återkommande varit uppe för diskussion.

I somras uppmärksammade exempelvis Riksförbundet M Sverige att Trafikverket den senaste tiden sänkt hastigheten på fler platser till jämna steg, framför allt till 40, 60 80 och 100 kilometer i timmen.

Enligt konsumentföreningen har åtgärden vidtagits istället för att “investera i förbättrade vägar”. Organisationen menar att 120-vägarna, de snabbaste i landet, också är några av de säkraste.

– Där finns stora säkerhetsmarginaler och separerade körfält. Man kan förstås inte bygga vägar på det viset i hela landet, men det visar tydligt att den fysiska miljön i trafiken spelar roll, sade Jacob Sidenvall från M Sverige i somras.

Förslag i riksdagen

Nu har diskussionen om hastighetsgränserna i Sverige nått politiken.

Exempelvis kommer riksdagen att behöva ta ställning till ett nytt förslag om höjd hastighetsgräns på motorvägarna.

Detta efter att den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman lämnat in en motion i ämnet.

– I Sverige finns det på nationella vägar som E4:an där långa sträckor är en maxhastighet på 80 km/timmen. Det är otillfredsställande för den som arbetspendlar mellan två orter dag efter dag, framhåller Lars Beckman i sin motion.

LÄS MER: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Vill se 140 km/h

Enligt ledamoten finns det “ingen anledning att ha en lägre hastighet än nödvändigt”. Enligt förslaget skulle det till och med kunna gälla 140 kilometer i timmen på flera vägar – 20 kilometer mer än den nuvarande högsta hastigheten.

– På andra vägar som mellan Gävle och Uppsala är det en maxhastighet på 120 kilometer i timmen där det skulle kunna vara en högre hastighet då vägen är fyrfilig. I många andra länder är maxhastigheten 130 eller 140 kilometer i timmen där det är möjligt med anledning av vägens beskaffenhet, menar Lars Beckman och avslutar:

– Det vore rimligt att hastigheterna höjs generellt på det statliga vägnätet.

Tidigare har det även föreslagits en sänkt hastighetsgräns på en del av E6 som går genom Göteborg. Det var Centerpartiet som stod bakom förslaget.

LÄS MER: Nordisk bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Kävlinge kommun

Text: Redaktionen

Region har slocknat – Ryssland famlar i mörker

2025 11 17

Den olagligt ryskockuperade regionen Donetsk har slocknat.

Regionen befinner sig i ett strömlöst kaos, rapporterar flera ukrainska medier.

Anledningen till detta uppges vara en drönarattack mot en transformatorstation.

– Enligt obekräftade rapporter attackerades transformatorstationen av okända drönare, och fiendens luftförsvarssystem var aktiva, erfar RBC-Ukraine.

Flera städer påverkade

Ytterligare städer i närheten av Donetsk ska också vara drabbat av strömavbrottet, däribland ockuperade Yasynuvata.

Det är andra gången på kort tid som samma region drabbas av ett betydande strömavbrott. Senast var under kvällen den 13 november efter rapporter om ett flertal explosioner i regionen.

– En stor brand bröt ut och orsakade ett strömavbrott i hela staden. Rapporteringar visade att Donetsk metallurgiska verk, som för närvarande är inaktivt, hade träffats. Ryska ockupanter hade omvandlat anläggningen till en militärbas, uppger den ukrainska nyhetskanalen.

Flera på kort tid

På sociala medier sprids filmer och bilder som uppges visa hur Donetsk befinner sig i ett totalt mörker. Även videoklipp som påstås visa en brand vid en transformatorstation i regionen har fått spridning, enligt Kyiv Independent.

De senaste dagarna har städer även på den ryska sidan av gränsen drabbats av omfattande strömavbrott. På kvällen den 8 november slogs elen ut för minst 20 000 invånare i Belgorod efter att en missil träffat ett värmekraftverk i regionen.

Liknande rapporter har kommit från exempelvis Kursk och förorter till Moskva, enligt RBC-Ukraine.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Efter massiva attacken mot Kyiv

Nattens rapporter kommer blott ett par dagar efter att Ryssland genomfört en massiv attack mot Kyiv.

En våg av drönarattacker dödade i helgen sex personer och skadade dussintals i den ukrainska huvudstaden.

– Detta var en avsiktligt beräknad attack som syftade till att orsaka maximal skada på människor och civil infrastruktur, sade Ukrainas president Voldoymyr Zelenskyj efteråt enligt BBC.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Foto: Telegram

Text: Redaktionen