NYA UPPGIFTER: Då vill svenskarna pausa demokratin

2023 03 28

Det visar en ny undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs.

– Vi blev förvånade över att det var så många som var beredda att i olika frågor, just tillåta att pausa demokratin, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av författarna bakom studien, till Ekot.  

Många fall  

Över 26 000 personer kontaktades i samband med SOM-institutionens undersökning.  

– Först trodde vi att svenskarna skulle säga att de är beredda att pausa demokratin i något enstaka fall, men för många gäller det flera av de fall som vi tar upp. Det är ungefär bara 18 procent som säger nej rakt av till alla situationer som vi tar upp, säger Sten Widmalm.  

Över 60 procent

I en debattartikel i DN framhåller Sten Widmalm tillsammans med medförfattaren Thomas Persson att över 60 procent anser att demokratin tillfälligt kan begränsas för att hantera olika samhällskriser.

– Av de samhällsproblem och kriser som vi bad respondenterna att ta ställning till är det endast könsdiskriminering som inte en majoritet anser bör lösas genom demokratiska inskränkningar; likväl är det 40 procent som är beredda att göra det, menar Sten Widmalm och Thomas Persson.  

Pekar ut två samhällsproblem 

Två samhällsproblem sticker ut.

Klimat- och miljökrisen och den grova brottsligheten.  

Undersökningen visar att de som är redo att begränsa demokratin för att lösa klimat- och miljöproblemen vanligtvis sympatiserar med Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet eller Vänsterpartiet.

De som är redo att begränsa demokratin för att lösa brottsligheten sympatiserar i högre grad med Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna.  

– Om våra politiker, opinionsbildare och de institutioner i samhället som ska upprätthålla den demokratiska ordningen, blir alltmer benägna att förhandla bort rättigheter och tumma på grundläggande principer för yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och tryckfriheten, så kan det göra det. Det visar våra resultat, skriver Sten Widmalm och Thomas Persson.  

I studien framgår det även att svenskarna tycker att brottsligheten är den viktigaste politiska frågan just nu.

Efter det kommer sjukvård-, miljö- och energipolitiken.  

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen

Ny upptäckt om covid – många lider av otäckt symptom

2025 10 07

Av dessa lider 150 000 fortfarande av långvariga och allvarliga besvär, rapporterar Karolinska institutet.

Diagnosen kallas för postcovid. Omkring 150 000 svenskar lider av extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma – långt efter sjukdomens utbrott.

Nu kopplas postcovid till ytterligare ett symptom.

Forskare vid Karolinska institutet har kunnat visa att en ovanlig hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. 

– Tidigare, mindre, studier har visat att det finns ett samband, men nu kan vi med säkerhet säga att POTS är ett mycket vanligt tillstånd hos patienter med postcovid. Det är värdefull kunskap för både vårdpersonal och patienter, säger Mikael Björnson, doktorand vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.

Obehagligt symptom

POTS innebär att hjärtat slår för fort. Hjärtklappningen ökar framför allt när personer reser sig upp efter att ha legat ner. Hjärtat kan också slå snabbare än normalt i vila och vid ansträngning.

Innan coronapandemin var mindre än en procent av Sveriges befolkning drabbad av POTS. I dag har siffran ökat till 3 procent.

Enligt studien från KI förekommer POTS hos nästan en tredjedel av patienter med svår postcovid.

Totalt diagnostiserades 31 procent av de undersökta patienterna med tillståndet. 

LÄS MER: Willys hemsida kraschade – enormt intresse

Med anledning av den nya upptäckten rekommenderar forskarna att patienter med postcovid som upplever symtom på POTS ska utredas för tillståndet.

– Det är viktigt att veta att POTS kan upptäckas med billiga och enkla tester som finns tillgängliga på alla vårdnivåer. För dem som får en diagnos finns behandlingar som kan lindra symtom och ge förbättrad livskvalitet, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karolinska Institutet, specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och ansvarig för studien.

LÄS OCKSÅ: Svenska jätten varslar – 200 förlorar jobbet 

Foto: Gregory

Text: Redaktionen