NYA UPPGIFTER: Då vill svenskarna pausa demokratin

2023 03 28

En majoritet av Sveriges befolkning är beredda att tillfälligt pausa demokratin.  

Det visar en ny undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs.

– Vi blev förvånade över att det var så många som var beredda att i olika frågor, just tillåta att pausa demokratin, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av författarna bakom studien, till Ekot.  

Många fall  

Över 26 000 personer kontaktades i samband med SOM-institutionens undersökning.  

– Först trodde vi att svenskarna skulle säga att de är beredda att pausa demokratin i något enstaka fall, men för många gäller det flera av de fall som vi tar upp. Det är ungefär bara 18 procent som säger nej rakt av till alla situationer som vi tar upp, säger Sten Widmalm.  

Över 60 procent

I en debattartikel i DN framhåller Sten Widmalm tillsammans med medförfattaren Thomas Persson att över 60 procent anser att demokratin tillfälligt kan begränsas för att hantera olika samhällskriser.

– Av de samhällsproblem och kriser som vi bad respondenterna att ta ställning till är det endast könsdiskriminering som inte en majoritet anser bör lösas genom demokratiska inskränkningar; likväl är det 40 procent som är beredda att göra det, menar Sten Widmalm och Thomas Persson.  

Pekar ut två samhällsproblem 

Två samhällsproblem sticker ut.

Klimat- och miljökrisen och den grova brottsligheten.  

Undersökningen visar att de som är redo att begränsa demokratin för att lösa klimat- och miljöproblemen vanligtvis sympatiserar med Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet eller Vänsterpartiet.

De som är redo att begränsa demokratin för att lösa brottsligheten sympatiserar i högre grad med Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna.  

– Om våra politiker, opinionsbildare och de institutioner i samhället som ska upprätthålla den demokratiska ordningen, blir alltmer benägna att förhandla bort rättigheter och tumma på grundläggande principer för yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och tryckfriheten, så kan det göra det. Det visar våra resultat, skriver Sten Widmalm och Thomas Persson.  

I studien framgår det även att svenskarna tycker att brottsligheten är den viktigaste politiska frågan just nu.

Efter det kommer sjukvård-, miljö- och energipolitiken.  

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


Kristersson på hemlig middag – regeringen vill inte svara

2025 07 27

Statsminister Ulf Kristersson (M) har varit på en hemlig middag.

Ulf Kristersson har ofta representationsmiddagar på Sagerska palatset i Stockholm, som är statsministerns tjänstebostad.

Men en middag som statsminister har haft nyligen är väldigt hemlig.

Regeringskansliet maskar gästlistan i offentliga dokument.

Hemliga gäster

Den 30 juni 2025 hade statsministern en representationsmiddag på Sagerska palatset, rapporterar GP.

Bland middagsgästerna fanns dåvarande utrikesministern Tobias Billström och några tjänstemän från UD – men resten av gästerna är hemliga.

En gästlista med 25 namn har maskats i offentliga dokument. Istället står det bara: ”Namnet förvaras på SB-FCK”, enligt tidningen.

Regeringskansliet vill inte ge några uppgifter om vilka gäster som har medverkat vid middagen.

Skälet är att uppgifterna rör Sveriges förbindelser med ”annan stat”.

– Det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifterna röjs, uppger Regeringskansliet för tidningen.

Många middagar

På den hemliga middagen serverades bland annat en sommarbuffé, och gästerna drack tillsammans sju flaskor vitt vin, fyra flaskor rött vin och åtta starköl. Det fanns även alkoholfria alternativ.

Men vilka som stod på gästlistan, vill Regeringskansliet alltså inte uppge.

Statsministern har ofta representationsmiddagar för utländska gäster, och dessa är av säkerhetsskäl omgärdade av hemlighetsmakeri.

En annan som har ätit middag med statsministern är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som bjöds på både lunch och middag ute på Harpsund vid sitt besök i Sverige 2023, rapporterade SvD.

Zelenskyj bjöds på grönsaker från Harpsund

Zelenskyj och hans hustru Olena Zelenska bjöds då på klassisk svensk mat men med en liten tvist. Maten hade framför allt koppling till Södermanland, där Harpsund ligger.

Till lunch bjöds sotad gravlax med potatis, rödbetor och hovmästarsås, enligt tidningen.

Till middag fick den ukrainska presidenten bland annat en huvudrätt bestående av filet mignon med potatiskaka och färska grönsaker direkt från Harpsunds trädgård.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Norges sanslösa rekordsiffra – 20 000 miljarder

2025 07 27

Norge ligger nära en häpnadsväckande rekordsiffra.

Att Norge är ett rikt oljeland är ingen nyhet.

Men nu snuddar den norska oljefonden en riktig drömgräns.

Värdet på oljefonden är på väg att passera den hisnande siffran 20 000 miljarder norska kronor.

Väldigt högt värde

Redan i december 2024 passerades drömgränsen på 20 000 miljarder för allra första gången.

Sedan dess har det sjunkit – men nu är oljefonden återigen på väg att nå den viktiga milstolpen.

På fredagen hade norrmännen otroliga 19 985 miljarder insatta i fonden, och närmar sig alltså drömgränsen ännu en gång, rapporterar DI.

Det är flera gånger mer än Sveriges hela BNP, uppger tidningen.

Tillfällig nedgång

Oljefondens värde låg alltså över 20 000 miljarder i början av 2025.

Därefter sjönk det, bland annat till följd av reaktioner på Donald Trumps tullpolitik.

– Abrupta förändringar i strategin och dåligt överväga beslut måste undvikas, sade finansminister Jens Stoltenberg, enligt tidningen.

Men nu är oljefondens värde alltså återigen på väg upp.

Investerar oljepengar

Den norska oljefonden äger aktier i 8 800 företag i 71 länder runt om i hela världen, har AFP tidigare rapporterat.

Det motsvarar 1,5 procent av världens totala börsvärde, enligt nyhetsbyrån.

Fonden har också en stor obligationsportfölj samt fastighetsinvesteringar och andelar i onoterade projekt för förnybar energi.

Oljefonden investerar den norska statens olje- och gasintäkter.

Fonden är tänkt att säkra den framtida finansieringen av den norska välfärdsstaten.

Oljefonden beräknas vara värd cirka 3,4 miljoner per norrman, och värdet har alltså ökat kraftigt de senaste åren.

En viktig framgångsfaktor för fonden uppges ha varit stora investeringar i techbolag.

Nio av tio av fondens största innehav ligger i amerikanska techbolag, exempelvis Apple, rapporterar tidningen.

Foto: A. Brandseth, Wikimedia

Text: Redaktionen