NYA UPPGIFTER: Då vill svenskarna pausa demokratin

2023 03 28

En majoritet av Sveriges befolkning är beredda att tillfälligt pausa demokratin.  

Det visar en ny undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs.

– Vi blev förvånade över att det var så många som var beredda att i olika frågor, just tillåta att pausa demokratin, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av författarna bakom studien, till Ekot.  

Många fall  

Över 26 000 personer kontaktades i samband med SOM-institutionens undersökning.  

– Först trodde vi att svenskarna skulle säga att de är beredda att pausa demokratin i något enstaka fall, men för många gäller det flera av de fall som vi tar upp. Det är ungefär bara 18 procent som säger nej rakt av till alla situationer som vi tar upp, säger Sten Widmalm.  

Över 60 procent

I en debattartikel i DN framhåller Sten Widmalm tillsammans med medförfattaren Thomas Persson att över 60 procent anser att demokratin tillfälligt kan begränsas för att hantera olika samhällskriser.

– Av de samhällsproblem och kriser som vi bad respondenterna att ta ställning till är det endast könsdiskriminering som inte en majoritet anser bör lösas genom demokratiska inskränkningar; likväl är det 40 procent som är beredda att göra det, menar Sten Widmalm och Thomas Persson.  

Pekar ut två samhällsproblem 

Två samhällsproblem sticker ut.

Klimat- och miljökrisen och den grova brottsligheten.  

Undersökningen visar att de som är redo att begränsa demokratin för att lösa klimat- och miljöproblemen vanligtvis sympatiserar med Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet eller Vänsterpartiet.

De som är redo att begränsa demokratin för att lösa brottsligheten sympatiserar i högre grad med Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna.  

– Om våra politiker, opinionsbildare och de institutioner i samhället som ska upprätthålla den demokratiska ordningen, blir alltmer benägna att förhandla bort rättigheter och tumma på grundläggande principer för yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och tryckfriheten, så kan det göra det. Det visar våra resultat, skriver Sten Widmalm och Thomas Persson.  

I studien framgår det även att svenskarna tycker att brottsligheten är den viktigaste politiska frågan just nu.

Efter det kommer sjukvård-, miljö- och energipolitiken.  

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


Anstormning till ICA – galen rusning efter samma produkt

2024 03 28

Det råder ingen tvekan om vad som är en av svenska folkets högsta prioriteringar bland livsmedel just nu.

Skillnaden är enorm jämfört med en vanlig vecka.

Kunder fullkomligt rusar till matbutikerna för att köpa på sig stora mängder av lösgodis inför påskhelgen.

Konsumtionen är på den nivån att butikspersonal hela tiden måste vara vaksamma för att godsakerna inte ska ta slut i hyllorna.

– Det är rejäl skillnad. Vi får fylla på varje dag kontra vad vi behöver göra annars, säger exempelvis Lotta Eriksson, butikschef på Ica Maxi i Ljungby, till P4 Kronoberg.

Ökar 3 000 procent

Den plötsliga efterfrågan på godis kan inte underskattas.

Försäljningen i den aktuella ICA-butiken ökar från 150 kilo lösviktsgodis en vanlig vecka – till hisnande 4,5 ton nu under påsk.

En ökning motsvarande 3 000 procent.

Det gör att påskhelgen konkurrerar ut julen som den helg med de absolut största säljtopparna av godis under hela året, erfar radiokanalen.

– Ägg med chokladfyllning, harar… sött godis, säger Lotta Eriksson är det som lockar mest.

Sockeråtgärder på gång

Frågan om att reglera godisförsäljningen i Sverige har blivit särskilt aktuell de senaste åren.

Så sent som i februari gick Livsmedelsverket ut med att stora insatser är på gång för att minska mängden socker i mat.

– Vår slutsats är att det finns en vilja bland producenter och handel att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Många företag jobbar redan med detta men arbetet behöver intensifieras, för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde, projektledare för myndighetens regeringsuppdrag, vid tillfället.

"Behövs en sockerskatt"

Förra året spekulerades det i att Livsmedelsverket flaggade för en ny sockerskatt, vilket senare dementerades av både myndigheten och regeringen.

Men det finns dock en opinion för åtgärden. 

– Mycket talar för att man skulle behöva sänka skatten på frukt och grönt och höja skatten på sockerrika livsmedel och rött kött samt begränsa marknadsföringen för att människor ska kunna konsumera på ett sätt som är bättre för den egna hälsan och klimatet, säger LIselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, till Expressen.

Foto: Jessica Gow, ICA-gruppen

Text: Redaktionen


Jättekedja stänger 160 butiker

2024 03 28

Klädjätten Hennes & Mauritz planerar omfattande förändringar under 2024.

Stora åtgärder kommer att vidtas för att bolaget ska öka lönsamheten.

Det bekräftar företaget på onsdagen i sin senaste delårsrapport för de tre senaste månaderna.

– Vi har fullt fokus på att driva lönsam tillväxt framåt. Vår stärkta bruttomarginal gör det möjligt för oss att ytterligare stärka kunderbjudandet och ge mer värde för pengarna genom förbättrad kvalitet och bättre priser, framhåller H&M:s vd Daniel Ervér i en kommentar.

Stänger 160 butiker

En betydande fråga för H&M är dess stora antal hyreskontrakt som nu ska omförhandlas.

Bolaget har avtal som möjliggör att avsluta drygt en tredjedel av samtliga kontrakt varje år.

Och det resulterar nu i kraftiga förändringar när drygt 100 nya butiker ska öppnas samtidigt som man stänger ännu fler.

– För 2024 planeras cirka 100 nya butiker att öppnas och cirka 160 att stängas, vilket ger en nettominskning om cirka 60 butiker, bekräftar H&M och tillägger:

– Merparten av öppningarna sker på tillväxtmarknader medan stängningarna främst sker på etablerade marknader.

"God kostnadskontroll"

Enligt Daniel Ervér är fokuset att skapa bättre erbjudande för H&M:s kunder.

– Våra prioriteringar ligger fast – att stärka sortimentet, alltid erbjuda bästa pris, skapa inspirerande upplevelser i både fysisk och digital miljö kombinerat med att stärka våra varumärken, understryker klädjättens vd.

– Med fortsatt god kostnadskontroll i kombination med engagerade medarbetare, de satsningar som görs inom tech, varuförsörjningskedjan och hållbarhet, samt ett långsiktigt perspektiv, ser vi goda möjligheter för lönsam och hållbar tillväxt.

Enormt vinstlyft

Totalt redovisar H&M en vinst före skatt på 1 606 miljoner kronor för perioden 1 december – 29 februari, det vill säga det första kvartalet i förtagets brutna räkenskapsår.

Det är en kraftig skillnad jämfört med motsvarande period föregående år.

Då gjorde bolaget en vinst på 396 miljoner kronor.

– I denna situation är vårt kunderbjudande mer relevant än någonsin. Vår högsta prioritet är att stärka försäljningen och vi står därför fast vid vår målsättning om att nå en rörelsemarginal om 10 procent för helåret 2024, deklarerar Daniel Ervér.

LÄS MER: H&M-bolag i konkurs – efter miljardsatsning

Foto: Väla

Text: Redaktionen