NYA UPPGIFTER: Då vill svenskarna pausa demokratin

2023 03 28

Det visar en ny undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs.

– Vi blev förvånade över att det var så många som var beredda att i olika frågor, just tillåta att pausa demokratin, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av författarna bakom studien, till Ekot.  

Många fall  

Över 26 000 personer kontaktades i samband med SOM-institutionens undersökning.  

– Först trodde vi att svenskarna skulle säga att de är beredda att pausa demokratin i något enstaka fall, men för många gäller det flera av de fall som vi tar upp. Det är ungefär bara 18 procent som säger nej rakt av till alla situationer som vi tar upp, säger Sten Widmalm.  

Över 60 procent

I en debattartikel i DN framhåller Sten Widmalm tillsammans med medförfattaren Thomas Persson att över 60 procent anser att demokratin tillfälligt kan begränsas för att hantera olika samhällskriser.

– Av de samhällsproblem och kriser som vi bad respondenterna att ta ställning till är det endast könsdiskriminering som inte en majoritet anser bör lösas genom demokratiska inskränkningar; likväl är det 40 procent som är beredda att göra det, menar Sten Widmalm och Thomas Persson.  

Pekar ut två samhällsproblem 

Två samhällsproblem sticker ut.

Klimat- och miljökrisen och den grova brottsligheten.  

Undersökningen visar att de som är redo att begränsa demokratin för att lösa klimat- och miljöproblemen vanligtvis sympatiserar med Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet eller Vänsterpartiet.

De som är redo att begränsa demokratin för att lösa brottsligheten sympatiserar i högre grad med Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna.  

– Om våra politiker, opinionsbildare och de institutioner i samhället som ska upprätthålla den demokratiska ordningen, blir alltmer benägna att förhandla bort rättigheter och tumma på grundläggande principer för yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och tryckfriheten, så kan det göra det. Det visar våra resultat, skriver Sten Widmalm och Thomas Persson.  

I studien framgår det även att svenskarna tycker att brottsligheten är den viktigaste politiska frågan just nu.

Efter det kommer sjukvård-, miljö- och energipolitiken.  

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen