Nya uppgifter angående Sveriges Natoansökan

2023 02 21

Den 16 maj förra året fattade den dåvarande regeringen beslut om att ansöka om ett medlemskap i Nato.

Sedan dess är det bara Ungern och Turkiet som inte godkänt Sveriges ansökan.

Mycket har handlat om Turkiets behandling av processen medan det varit tystare kring Ungerns avvaktande inställning.

Nu kommer dock nya uppgifter om hur landet kommer gå tillväga framöver.

Nästa vecka

Efter att processen skjutits upp ett antal gånger kommer frågan om Sveriges Natoansökan tas upp i Ungerns parlament på onsdag nästa vecka, rapporterar SVT.

Därefter kommer en omröstning om beslutet hållas, som med största sannolikhet kommer ta plats den 7 mars.

Landets premiärminister Viktor Orban har tidigare sagt att de kommer godkänna Sveriges ansökan.

Finns risker

En som varit tveksam till Orbans villighet att godkänna ansökan är den ungerska oppositionspolitikern Agnes Vadai.

Hon har tidigare uppmärksammat tiden det tagit för parlamentet att ta upp frågan.

– Både Putin och Erdogan har intresse i det här. Det finns rykten om att Orbán vill göra Putin nöjd. Särskilt när det gäller Finland då det kommer att bli en lång Natogräns. Sedan vill han inte heller lämna Erdogan ensam, har hon sagt till Aftonbladet.

“Beredd att ändra sig”

Trots att premiärministern menat att Sveriges ansökan kommer att godkännas menar Vadai att hon inte nödvändigtvis litar på det.

– Jag är inte Viktor Orbán och tänker inte som Viktor Orbán, vilket jag är glad för. Han är beredd att ändra sig när som helst. Antingen på grund av politiska skäl eller för att göra någon en tjänst. Men jag hoppas inte att han gör det, framhöll hon tidigare i februari.

Redo för nya samtal

Trots den turkiska ilskan efter koranbränningen som tog plats utanför landets ambassad i Stockholm har de nu öppnat för nya samtal med Sverige.

Detta enligt Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu som gav beskedet tillsammans med USA:s utrikesminister Antony Blinken under måndagen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen