NYA TEORIN: Då kommer Putin mördas

2023 08 30

Det hävdar den brittiska statsvetaren och Rysslandsexperten Anthony Glees.

– Putin är en död man, han vet bara inte om det än, säger han till Daily Star.

Hotbilden mot den ryska diktatorn har intensifierats sedan Wagnergruppens ledare  Jevgenij Prigozjin omkom i en flygkrasch utanför Moskva.

Delar av Wagnergruppen uppges vara övertygade om att Putin och den ryska militärledningen låg bakom dödskraschen. 

På gruppens egna kanaler smids hämndplaner och enligt ukrainska uppgifter har den paramilitära gruppen pekat ut två syndabockar: Vladimir Putin och hans försvarsminister Sergej Sjojgu.

Spelar mäktig och lugn 

Kreml och Vladimir Putin har förnekat den ryska statens inbladning i Prigozjins död.

Putin har till och med utryckt sina kondoleanser till Wagnerledarens familj och kallat händelsen för en ”stor tragedi”.

Ett spel för galleriet, enligt Anthony Glees.

– Putin vill, bara några dagar efter att han skickade Prigozjin till himlen, att världen och framför allt Nato ska se honom som ytterst mäktig och lugn. Som en man som har full kontroll över händelseförloppet, säger experten och tillägger att verkligheten ser helt annorlunda ut. 

– Putin bör oroa sig. Han spelar ett farligt spel.

Teorin: Då kan Putin mördas

Anthony Glees tror att situationen kan eskalera när Putin genomför sin första utlandsresa sedan Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade en arresteringsorder mot honom för påstådda krigsförbrytelser. 

I oktober väntas Putin flyga till Kina för att träffa landets diktator Xi Jinping.

En resa som innebär två stora risker för Putin, uppger Anthony Glees.

– Han kommer att behöva oroa sig för två saker. För det första kan motståndare i Ryssland utnyttja hans frånvaro och inta Kreml.  Trots allt, när katten är borta dansar råttorna på bordet.

– För det andra riskerar hans presidentplan att skjutas ner över stäpperna i östra Ryssland. Wagnergruppen har tillgång till luftvärnssystemet Buk. Det är samma system som användes när flygplanet Malaysia Airlines Flight 17 sköts ned över Ukraina 2014.

Inledde myteri

Konflikterna mellan Prigozjin och Putinregimen eskalerade i maj när Wagnerledarens utbrott avlöste varandra.

Bland annat ska han i ett klipp ha kallat “farfar” för “skitstövel” – vilket sägs åsyfta Putin.

I juni gjorde Wagnertrupperna helt om och marscherade för att inta Moskva – något som inte togs emot väl i Kreml.

– Det är en dolk i ryggen på vårt land och vår nation. Det vi ser är förräderi, sade Putin i ett uttalande.

Myteriet stoppades efter att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko gått in och förhandlat med Prigozjin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen