NYA STRATEGIN: Så ska den förvunna mannen hittas

2024 02 15

En man är försvunnen i samband med branden på Lisebergs vattenpark Oceana.

Räddningstjänsten fortsätter sökandet efter den man som försvunnit i samband med branden som bröt ut i måndags.

Nu går räddningstjänsten ut och berättar om en ny strategi för att hitta mannen.

Nya strategin

En intensiv kamp pågår för att genomsöka byggnaden i syfte att hitta den man som varit försvunnen sedan olyckan. Med tanke på rasrisken är sökandet utmanande.

Anders Lundblad, räddningstjänstens regionala insatsledare, berättar för Expressen att man nu även använder drönare i sökandet.

Drönare används nu i de delar av byggnaden där räddningstjänsten inte vågar gå in själva. Räddningstjänsten uppges använda så väl större som mindre drönare.

De mindre drönarna kan flyga inomhus och i trånga utrymmen.

Räddningstjänsten använder kranar ovanför taket för att kunna flyga drönarna.

”Lite metoder”

Enligt insatsledaren använder man nu så väl drönare som kameror på distans, något man hoppas ska bidra till att man hittar den försvunna mannen så snart som möjligt.

– Vi har lite metoder. Och det går. Men det är klart att det inte går att ersätta människor som letar fysiskt, säger han till Expressen.

Tornet extra intressant

Enligt räddningstjänsten har man inte kunnat arbeta som man önskat i den stora hallen så väl som tornet.

Tornet uppges vara av särskild betydelse.

Detta då vittnen påtalat att den försvunna personen arbetade på en plats högt uppe i trapptornet, uppger Expressen.

Därför finns misstankar om att det är där personen kan ha befunnit sig.

Det här har hänt

Larmet om den stora branden på Liseberg kom till SOS Alarm strax efter klockan 10 på måndagsförmiddagen.

Vid 10-tiden var branden kraftig och gav ifrån sig öppna lågor.

Räddningstjänsten uppgav strax därpå att det var nöjesparkens senaste stora attraktion och bygge, badhuset Oceana, som fattat eld.

– Det är en vattenrutschkana på nya Oceana som börjat brinna, sa Björn Bjärenstam, larm- och ledningsoperatör hos räddningstjänsten, till SVT i samband med det inträffade.

Foto: Liseberg

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen