NYA STRATEGIN: Så ska den förvunna mannen hittas

2024 02 15

En man är försvunnen i samband med branden på Lisebergs vattenpark Oceana.

Räddningstjänsten fortsätter sökandet efter den man som försvunnit i samband med branden som bröt ut i måndags.

Nu går räddningstjänsten ut och berättar om en ny strategi för att hitta mannen.

Nya strategin

En intensiv kamp pågår för att genomsöka byggnaden i syfte att hitta den man som varit försvunnen sedan olyckan. Med tanke på rasrisken är sökandet utmanande.

Anders Lundblad, räddningstjänstens regionala insatsledare, berättar för Expressen att man nu även använder drönare i sökandet.

Drönare används nu i de delar av byggnaden där räddningstjänsten inte vågar gå in själva. Räddningstjänsten uppges använda så väl större som mindre drönare.

De mindre drönarna kan flyga inomhus och i trånga utrymmen.

Räddningstjänsten använder kranar ovanför taket för att kunna flyga drönarna.

”Lite metoder”

Enligt insatsledaren använder man nu så väl drönare som kameror på distans, något man hoppas ska bidra till att man hittar den försvunna mannen så snart som möjligt.

– Vi har lite metoder. Och det går. Men det är klart att det inte går att ersätta människor som letar fysiskt, säger han till Expressen.

Tornet extra intressant

Enligt räddningstjänsten har man inte kunnat arbeta som man önskat i den stora hallen så väl som tornet.

Tornet uppges vara av särskild betydelse.

Detta då vittnen påtalat att den försvunna personen arbetade på en plats högt uppe i trapptornet, uppger Expressen.

Därför finns misstankar om att det är där personen kan ha befunnit sig.

Det här har hänt

Larmet om den stora branden på Liseberg kom till SOS Alarm strax efter klockan 10 på måndagsförmiddagen.

Vid 10-tiden var branden kraftig och gav ifrån sig öppna lågor.

Räddningstjänsten uppgav strax därpå att det var nöjesparkens senaste stora attraktion och bygge, badhuset Oceana, som fattat eld.

– Det är en vattenrutschkana på nya Oceana som börjat brinna, sa Björn Bjärenstam, larm- och ledningsoperatör hos räddningstjänsten, till SVT i samband med det inträffade.

Foto: Liseberg

Text: Redaktionen

20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen