NYA SIFFROR: Stort bakslag för LO – tappade 20 000 medlemmar

2022 02 10

Under det första pandemiåret 2020 rusade folk till facket – över 22 000 nya medlemmar registrerades.

Men 2021 visar på dystrare siffror för LO-förbunden.

20 000 har lämnat

Året efter har nästan en lika stor skara som de nya medlemmarna som anslöt 2020 lämnat LO. Totalt handlar det om 20 682 personer.

Står för majoriteten av avhopparna

Fackförbunden Handels och Kommunal står för majoriteten av de avhoppande medlemmarna.

Handels tappade 4 489 medlemmar, nästan hela ökningen från 2020. Kommunal tappade mest av alla, 4 987 medlemmar lämnade förbundet.

Inte förvånade

Karin Lindehoff är chef på Handels medlem- och organisationsenhet. Hon är inte förvånad över det stora tappet.

– Vi är inte direkt förvånade över utvecklingen, tyvärr. På grund av pandemin kunde vi ju inte vara ute och trampa golv för att värva och vårda de medlemmar vi redan har, säger hon till Arbetet.

Inte de mest lojala

Vidare framhäver Lindehoff att de nya medlemmarna från 2020 inte riktigt visste vad de gick med i eftersom man inte haft några regelrätta värvningssamtal.

– Sedan har många tänkt att det räcker med att vara med i a-kassa och lämnat facket. Så vi har varit ganska förberedda på att det inte var den mest lojala klicken av medlemmar som kom då.

LO åter största centralorganisation

LO har återtagit platsen bland centralorganisationerna. Men det beror huvudsakligen på att Lärarförbundet lämnade TCO och istället anslöt sig till Saco. I och med detta tappade TCO över 200 000 medlemmar.

Politisk strid

LO har under de senaste månaderna präglats av interna konflikter. Bland annat har organisationen kritiserats för att öppet stödja Socialdemokraterna, trots att majoriteten av LO:s medlemmar röstar på andra partier. I riksdagsvalet 2018 röstade 60 procent av LO:s medlemmar på ett annat parti.

Siffror från SBC:s partisympatimätning från november visar att mer en var fjärde medlem i LO röstar på Sverigedemokraterna.

Nedmonterad välfärd

Enligt ordföranden Sussana Gideonssons beror skiftet av partisympatier inom LO på en utbredd känsla av missnöje i samhället.

– Allmänt tror jag att det finns en besvikelse över att välfärden inte fungerar. Så fort vi pratar om de frågorna är det Socialdemokraterna som får skulden, sade hon till SVT när hon utfrågades i programmet 30 minuter.

LO är med sina 1,4 miljoner medlemmar Sveriges största fackförbund före TCO som har 1,2 miljoner medlemmar, uppger Arbetet.

Foto: F. Sandin Carlsson

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen