NYA SIFFROR: Stort bakslag för LO – tappade 20 000 medlemmar

2022 02 10

Under det första pandemiåret 2020 rusade folk till facket – över 22 000 nya medlemmar registrerades.

Men 2021 visar på dystrare siffror för LO-förbunden.

20 000 har lämnat

Året efter har nästan en lika stor skara som de nya medlemmarna som anslöt 2020 lämnat LO. Totalt handlar det om 20 682 personer.

Står för majoriteten av avhopparna

Fackförbunden Handels och Kommunal står för majoriteten av de avhoppande medlemmarna.

Handels tappade 4 489 medlemmar, nästan hela ökningen från 2020. Kommunal tappade mest av alla, 4 987 medlemmar lämnade förbundet.

Inte förvånade

Karin Lindehoff är chef på Handels medlem- och organisationsenhet. Hon är inte förvånad över det stora tappet.

– Vi är inte direkt förvånade över utvecklingen, tyvärr. På grund av pandemin kunde vi ju inte vara ute och trampa golv för att värva och vårda de medlemmar vi redan har, säger hon till Arbetet.

Inte de mest lojala

Vidare framhäver Lindehoff att de nya medlemmarna från 2020 inte riktigt visste vad de gick med i eftersom man inte haft några regelrätta värvningssamtal.

– Sedan har många tänkt att det räcker med att vara med i a-kassa och lämnat facket. Så vi har varit ganska förberedda på att det inte var den mest lojala klicken av medlemmar som kom då.

LO åter största centralorganisation

LO har återtagit platsen bland centralorganisationerna. Men det beror huvudsakligen på att Lärarförbundet lämnade TCO och istället anslöt sig till Saco. I och med detta tappade TCO över 200 000 medlemmar.

Politisk strid

LO har under de senaste månaderna präglats av interna konflikter. Bland annat har organisationen kritiserats för att öppet stödja Socialdemokraterna, trots att majoriteten av LO:s medlemmar röstar på andra partier. I riksdagsvalet 2018 röstade 60 procent av LO:s medlemmar på ett annat parti.

Siffror från SBC:s partisympatimätning från november visar att mer en var fjärde medlem i LO röstar på Sverigedemokraterna.

Nedmonterad välfärd

Enligt ordföranden Sussana Gideonssons beror skiftet av partisympatier inom LO på en utbredd känsla av missnöje i samhället.

– Allmänt tror jag att det finns en besvikelse över att välfärden inte fungerar. Så fort vi pratar om de frågorna är det Socialdemokraterna som får skulden, sade hon till SVT när hon utfrågades i programmet 30 minuter.

LO är med sina 1,4 miljoner medlemmar Sveriges största fackförbund före TCO som har 1,2 miljoner medlemmar, uppger Arbetet.

Foto: F. Sandin Carlsson

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen