NYA SIFFROR: Så stora förluster har ryska armén lidit

2022 03 09

Ukrainska armén har tillfogat Putins styrkor stora förluster.

Det rapporterar den ukrainska regeringen som publicerat nya siffror över hur stora förluster Ukrainas Väpnade Styrkor har tillfogat ockupanterna.

Så här ser siffrorna ut.

Soldater och stridsvagnar

12 000 ryska soldater dödade eller skadade

317 stridsvagnar

Flygfarkoster

49 stridsflygplan

81 helikoptrar

7 drönare

Övriga stridsfordon och utrustning

1 070 pansarfordon

120 artillerisystem

56 artilleriramper

28 anti-flygvapensystem

482 fordon

3 fartyg

60 bränsletankar

Siffrorna är preliminära och som alltid i krig är det svårt att få alla uppgifter bekräftade.

En rad bedömare är dock eniga om att Ryssland fått betydligt större problem och förluster på slagfältet än vad Putinregimen hade förväntat sig.

Framgångsrikt luftförsvar

En bidragande faktor till att Ukraina står upp så pass bra mot den ryska krigsmaskinen är landets luftförsvar. Det används framgångsrikt mot ryskt stridsflyg och hindrar Ryssland från att ta luftherravälde, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet på Twitter.

Samtidigt hävdar Ukrainas president Volodymyr Zelensky att hans militär har erövrat mängder med vapen, pansarfordon och stridsvagnar från fienden.

Troféer från slagfältet

– Vår militär har lyckats fylla på ammunitionsarsenalen med många troféer tagna från slagfältet, säger Zelensky, enligt CNN och tillägger:

– Fiendens stridsvagnar, pansarfordon och ammunition kommer fungera för vårt försvar av våra liv och vårt land. Vad kan vara mer förödmjukande för ockupanterna? Vi kommer att bekämpa fienden med deras egna vapen.

Upprepar sin uppmaning

President Zelensky upprepade sin globala uppmaning om att hans land behöver nya stridsflygplan för att undvika ”en massiv humanitär katastrof”.

Tidigare under onsdagen avfärdade Pentagon Polens förslag om att skicka Mig-29 stridsflygplan till USA för leverans till Ukraina.

– Vi tror inte att Polens förslag är hållbart, sade John Kirby, talesperson för det amerikanska försvarshögkvarteret, i ett uttalande.

Ukrainas himmelska utmaningar

En stor utmaning för Ukraina så här långt i kriget är dels att man inte får hjälp med att upprätta en flygförbudszon över landet, det som ofta kallas för att "stänga himlen". Det skulle stoppa de ryska flygplanens bombningar över landet. Men Nato har sagt nej.

En andra stor utmaning är att landet behöver fler egna stridsflygplan för att kunna bemöta de ryska planen och undvika att Ryssland tar herraväldet över luften. Där har Ukraina ännu så länge inte heller fått ett ja av Nato.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen