NYA SIFFROR: Katastrof för Rysslands armé

2022 05 15

Av de uppskattningsvis minst 90 000 ryska soldaterna i Ukraina har nu upp emot en tredjedel dödats eller på annat sätt slagits ut.

Det är kontentan av en ny underrättelserapport från Storbritanniens försvarsdepartement.

Utbrända ryska stridsfordon

– Oavsett om det gäller vägarna mot Kyiv, i byarna utanför [Ukrainas näst största stad] Kharkiv eller på Siversky Donetsflodens stränder så har utbrända skal av ryska militärfordon blivit talande bilder för det här kriget, rapporterar BBC News Ukrainakorrespondent Joe Inwood från Lviv i västra Ukraina.

Och det råder inget tvivel om att det rör sig om ett mycket stort antal döda ryska soldater bakom alla utbrända fordon från ryska armén.

Skakande läsning

Nya uppgifter från Storbritanniens försvarsdepartement utgör skakande läsning – inte minst för Rysslands statsledning och försvarsmakt och definitivt för alla berörda ryska familjer.

– Ryssland har nu sannolikt förlorat en tredjedel av sina marktrupper som sattes in i februari, uppger rapporten.

190 000 soldater

Enligt uppgifter vid krigsutbrottet utgjordes de ryska styrkorna av någonstans mellan 90 000 till 120 000 soldater och enligt en del uppgifter ytterligare tiotusentals fler.

Amerikanska utrikesdepartementet klargjorde att hela 190 000 ryska soldater fanns vid Ukrainas gräns sex dagar för krigsutbrottet.

Det motsvarade den största mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget.

Enligt ukrainska uppskattningar fanns 90 000 ryska soldater inne i landet i april.

30 000 ryska soldater utslagna

Uppskattningsvis kan det alltså handla om upp emot 30 000 ryska soldater som har dödats i Putinregimens anfallskrig mot Ukraina eller på annat sätt slagits ut.

– Påståendet att Moskva har förlorat en tredjedel av sina marktrupper är extraordinärt – men det är inte bortom möjlighetens ramar, enligt BBC News korrespondent.

Den 26 april uppgav Ukraina att 22 000 ryska soldater dödats rapporterade Forbes och i början av maj var siffran uppe i 25 000. Sedan dess har Ukraina gjort flera framryckningar och antalet dödade ryska soldater har stigit ytterligare.

Det exakta dödsantalet är dock okänt och brittiska försvarsdepartementet använder termen förlorade vilket inte preciserar om alla är dödade eller på annat sätt slagits ut från slagfältet.

Nya vapen

I april rapporterade Daily Telegraph att över 20 000 ryssar stupat och sedan dess har Ukraina fått in mycket nya vapen och även mer avancerade vapen för att skydda sig mot Putins soldaters brutala angrepp.

Brittiska försvarsdepartementet framhåller även att Rysslands armé lider kritisk brist på material och övervakningsdrönare.

Dessutom är det låg stridsmoral hos de ryska styrkorna varav många sannolikt inte ens vill vara med om kriget mot sitt grannland.

Rysk offensiv tappar

Den brittiska rapporten framhäver också att ryssarna tappar allt mer fart i sin offensiv i Donbassregionen i östra Ukraina.

– Ryssland har misslyckats att åstadkomma nämnvärda territoriella framsteg den senaste månaden samtidigt som de bibehållit en fortsatt hög nivå av press [på Ukraina], fastslår rapporten.

Låg moral

– Ryska styrkor begränsas i tilltagande styrka av försämrad kapacitet, fortsatt låg moral och förminskad stridseffektivitet. En stor del av dess kapacitet kan inte snabbt ersättas eller återupprättas och kommer sannolikt att fortsätta att hindra ryska operationer i Ukraina.

– Under rådande villkor får Ryssland svårt att dramatisk accelerera sina framryckningar de kommande 30 dagarna, slår britterna fast.

Foto: General Staff of Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen