NYA SIFFROR: Katastrof för Rysslands armé

2022 05 15

Av de uppskattningsvis minst 90 000 ryska soldaterna i Ukraina har nu upp emot en tredjedel dödats eller på annat sätt slagits ut.

Det är kontentan av en ny underrättelserapport från Storbritanniens försvarsdepartement.

Utbrända ryska stridsfordon

– Oavsett om det gäller vägarna mot Kyiv, i byarna utanför [Ukrainas näst största stad] Kharkiv eller på Siversky Donetsflodens stränder så har utbrända skal av ryska militärfordon blivit talande bilder för det här kriget, rapporterar BBC News Ukrainakorrespondent Joe Inwood från Lviv i västra Ukraina.

Och det råder inget tvivel om att det rör sig om ett mycket stort antal döda ryska soldater bakom alla utbrända fordon från ryska armén.

Skakande läsning

Nya uppgifter från Storbritanniens försvarsdepartement utgör skakande läsning – inte minst för Rysslands statsledning och försvarsmakt och definitivt för alla berörda ryska familjer.

– Ryssland har nu sannolikt förlorat en tredjedel av sina marktrupper som sattes in i februari, uppger rapporten.

190 000 soldater

Enligt uppgifter vid krigsutbrottet utgjordes de ryska styrkorna av någonstans mellan 90 000 till 120 000 soldater och enligt en del uppgifter ytterligare tiotusentals fler.

Amerikanska utrikesdepartementet klargjorde att hela 190 000 ryska soldater fanns vid Ukrainas gräns sex dagar för krigsutbrottet.

Det motsvarade den största mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget.

Enligt ukrainska uppskattningar fanns 90 000 ryska soldater inne i landet i april.

30 000 ryska soldater utslagna

Uppskattningsvis kan det alltså handla om upp emot 30 000 ryska soldater som har dödats i Putinregimens anfallskrig mot Ukraina eller på annat sätt slagits ut.

– Påståendet att Moskva har förlorat en tredjedel av sina marktrupper är extraordinärt – men det är inte bortom möjlighetens ramar, enligt BBC News korrespondent.

Den 26 april uppgav Ukraina att 22 000 ryska soldater dödats rapporterade Forbes och i början av maj var siffran uppe i 25 000. Sedan dess har Ukraina gjort flera framryckningar och antalet dödade ryska soldater har stigit ytterligare.

Det exakta dödsantalet är dock okänt och brittiska försvarsdepartementet använder termen förlorade vilket inte preciserar om alla är dödade eller på annat sätt slagits ut från slagfältet.

Nya vapen

I april rapporterade Daily Telegraph att över 20 000 ryssar stupat och sedan dess har Ukraina fått in mycket nya vapen och även mer avancerade vapen för att skydda sig mot Putins soldaters brutala angrepp.

Brittiska försvarsdepartementet framhåller även att Rysslands armé lider kritisk brist på material och övervakningsdrönare.

Dessutom är det låg stridsmoral hos de ryska styrkorna varav många sannolikt inte ens vill vara med om kriget mot sitt grannland.

Rysk offensiv tappar

Den brittiska rapporten framhäver också att ryssarna tappar allt mer fart i sin offensiv i Donbassregionen i östra Ukraina.

– Ryssland har misslyckats att åstadkomma nämnvärda territoriella framsteg den senaste månaden samtidigt som de bibehållit en fortsatt hög nivå av press [på Ukraina], fastslår rapporten.

Låg moral

– Ryska styrkor begränsas i tilltagande styrka av försämrad kapacitet, fortsatt låg moral och förminskad stridseffektivitet. En stor del av dess kapacitet kan inte snabbt ersättas eller återupprättas och kommer sannolikt att fortsätta att hindra ryska operationer i Ukraina.

– Under rådande villkor får Ryssland svårt att dramatisk accelerera sina framryckningar de kommande 30 dagarna, slår britterna fast.

Foto: General Staff of Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen