NYA SÄKERHETSANALYSEN: Hotet mot Sverige – ryska specialförband

2022 05 14

Trots detta har diktaturen i öst kapacitet att genomföra ”begränsade våldshandlingar” mot Sverige.

Det slås fast i den säkerhetspolitiska analysen som presenterades i dag klockan 11.

De begränsade våldshandlingarna mot Sverige skulle kunna ske med hjälp av ryska specialförband och ”långräckviddiga vapen”, rapporterar Expressen.

Samtliga riksdagspartier på plats

Sveriges nya säkerhetspolitiska analys presenterades på fredagen under en pressträff. Representanter från samtliga riksdagspartier deltog tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist (S) och utrikesminister Ann Linde (S).

Natomedlemskap höjer tröskeln

Utrikesministern inledde pressträffen.

– Ett eventuellt medlemskap i Nato skulle höja tröskeln för militära konflikter och Sverige skulle omfattas av säkerhetsgarantier, säger Ann Linde och tillägger att det inte skulle påverka Sveriges möjlighet att fortsätta främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken.

Kommer leda till ryska svarsåtgärder

Utrikesministern konstaterar att en gemensam bedömning är att Sverige inte riskerar ett konventionellt militärt angrepp från Ryssland.

– Bedömningen är att vi inte kommer utsättas för ett konventionellt militärt angrepp som reaktion på ett eventuellt Natomedlemskap, säger Ann Linde.

Samtidigt betonar hon att Sverige förväntar sig att Ryssland kommer att svara på något sätt.

– Finska och svenska Natomedlemskap kommer att leda till ryska svarsåtgärder.

Försvarsministern instämmer

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterar i likhet med utrikesministern att det finns risk för ryska åtgärder vid en svensk Natoansökan.

– Om Sverige väljer att ansöka om Natomedlemskap finns risk för ryska reaktioner.  Låt mig betona att det då finns beredskap att hantera eventuella motåtgärder, säger han.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

“Superskepp” upptäckt i Öresund – “aldrig sett förut”

2025 12 29