NYA RÖN: Så lite sömn kan vara farligt

2023 03 14

Vuxna människor bör sova minst sex timmar per natt.

Mindre sömn än så medför flera risker.

Det varnar franska och amerikanska forskare för i en rapport som publicerats i tidskriften Current Biology.

Svarar sämre på vacciner

Enligt rapporten svarar personer – som sover mindre än sex timmar per natt – sämre på olika vacciner.

Det handlar bland annat om vacciner mot hepatit och influensa.

Personer med sömnbrist uppvisar överlag ett sämre immunförsvar jämfört med personer som sover tillräckligt på natten – även mot sjukdomar och virus som de vaccinerat sig mot. 

– Vi vet att människor reagerar olika på vaccination beroende på ålder, kön, medicinska tillstånd och andra faktorer som inte går att ändra. Att du kan justera något så enkelt som dina sömnvanor ger alla en möjlighet att respondera bättre på vacciner, framhåller forskarna i rapporten.

Experterna uppmanar personer, som inte uppfyller sömnkravet, att sova mer på natten. 

– Vacciner är ett viktigt verktyg för att förebygga och minska effekterna av infektionssjukdomar. Vi tror att en enkel beteendeförändring - att få tillräckligt med sömn – kan ge en omedelbar fördel, står det i rapporten. 

Flera risker

I studien framgår det även att sömnbrist medför fler risker än ett minskat immunförsvar.

Oregelbunden sömn ökar risken för att utveckla fetma, diabetes och högt blodtryck.

Risken för att drabbas av en stroke eller en hjärtinfarkt ökar även markant vid sömnbrist, framhåller forskarna.

Risken för att drabbas av en stroke ökar med 120 procent och risken för att drabbas av en hjärtinfarkt ökar med hela 140 procent, enligt studiens resultat.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna personer sover cirka 6-9 timmar per natt. Ungdomar bör sova 8-10 timmar.

Myndigheten betonar dock att olika personer har olika sömnbehov.

– Känner du dig pigg och välfungerande på dagtid så får du troligen tillräckligt med sömn, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Så kan du få bättre sömnvanor

- Försök att ha regelbundna sovtider där du stiger upp och går och lägger dig vid ungefär samma tider varje dag.

- Att vara aktiv och röra på sig under dagen, särskilt på förmiddagen, hjälper kroppen att hålla en jämn dygnsrytm. Motionera och vistas gärna i dagsljus.

- Undvik alkohol, nikotin och koffein som kan försämra sömnen.

- Skapa en rutin för att varva ner innan läggdags. Undvik jobb och annat som stressar upp dig.

- Försök att ha svalt, tyst och mörkt i sovrummet. Stäng av TV och mobil så att du inte blir störd.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: J, Street

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen