Det är sedan tidigare känt att svenska folket har en betydande förkärlek till sötsaker och snacks.

På torsdagen har Statistiska centralbyrån släppt en ny rapport som visar att den förkärleken sannerligen inte är på väg att försvinna.

Snarare ökar svenskarnas konsumtion, och det rejält.

Chips, läsk och glass

Svenskarnas konsumtion av chips, glass och läsk når nu nya rekordnivåer.

– På sommaren äter vi mest glass, och nuförtiden mer än någonsin. Sedan 2016 har glassköpandet i Sverige ökat med 3,5 miljarder kronor. Även vår konsumtion av läsk och chips slår nya rekord, förklarar Statistiska centralbyrån.

Kraftiga ökningar

SCB framhåller att det rör sig om kraftiga ökningar.

Försäljningen av glass, läsk och chips ökar för varje år. Den sammanlagda försäljningen låg under 2022 på totalt 22 miljarder kronor, en ökning med 52 procent sedan 2016.

– Under 2016 såldes glass för drygt 5,6 miljarder kronor i Sverige. Sex år senare har den siffran ökat till 9,1 miljarder kronor, säger SCB:s statistiker Louise Eklund.

Många miljarder

Konsumtionen av chips och läsk fortsätter öka.

– Även konsumtionen av läskedrycker ökar när det är varmt. Försäljningen av läsk har ökat med 48 procent, från 6,6 miljarder kronor 2016 till 9,8 miljarder 2022, fortsätter SCB.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent.

Funnits länge

Såväl läsk som glass introducerades på riktigt i Sverige på 1800-talet.

– Från slutet av 1800-talet började gatuförsäljningen av glass i Sverige och 1917 öppnade en italienare en glasskiosk i Stockholm. 

– På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass och 1935 lanserades ”Puckstången” som den första glasspinnen i Sverige.

– Läskedrycker var också en 1800-talsnyhet i Sverige. Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var ”Citron-brus” som lanserades 1905. 

– Andra kända märken är ”Pommac” från 1919 och ”Julmust” som kom 1920. ”Cuba-Cola” var den första svenska colaläsken och den lanserades 1953. 

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen