Nya rekord – svenskarna rusar till butikerna

2024 07 18

Svenskarnas konsumtion av vissa livsmedel når nya nivåer.

Det är sedan tidigare känt att svenska folket har en betydande förkärlek till sötsaker och snacks.

På torsdagen har Statistiska centralbyrån släppt en ny rapport som visar att den förkärleken sannerligen inte är på väg att försvinna.

Snarare ökar svenskarnas konsumtion, och det rejält.

Chips, läsk och glass

Svenskarnas konsumtion av chips, glass och läsk når nu nya rekordnivåer.

– På sommaren äter vi mest glass, och nuförtiden mer än någonsin. Sedan 2016 har glassköpandet i Sverige ökat med 3,5 miljarder kronor. Även vår konsumtion av läsk och chips slår nya rekord, förklarar Statistiska centralbyrån.

Kraftiga ökningar

SCB framhåller att det rör sig om kraftiga ökningar.

Försäljningen av glass, läsk och chips ökar för varje år. Den sammanlagda försäljningen låg under 2022 på totalt 22 miljarder kronor, en ökning med 52 procent sedan 2016.

– Under 2016 såldes glass för drygt 5,6 miljarder kronor i Sverige. Sex år senare har den siffran ökat till 9,1 miljarder kronor, säger SCB:s statistiker Louise Eklund.

Många miljarder

Konsumtionen av chips och läsk fortsätter öka.

– Även konsumtionen av läskedrycker ökar när det är varmt. Försäljningen av läsk har ökat med 48 procent, från 6,6 miljarder kronor 2016 till 9,8 miljarder 2022, fortsätter SCB.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent.

Funnits länge

Såväl läsk som glass introducerades på riktigt i Sverige på 1800-talet.

– Från slutet av 1800-talet började gatuförsäljningen av glass i Sverige och 1917 öppnade en italienare en glasskiosk i Stockholm. 

– På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass och 1935 lanserades ”Puckstången” som den första glasspinnen i Sverige.

– Läskedrycker var också en 1800-talsnyhet i Sverige. Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var ”Citron-brus” som lanserades 1905. 

– Andra kända märken är ”Pommac” från 1919 och ”Julmust” som kom 1920. ”Cuba-Cola” var den första svenska colaläsken och den lanserades 1953. 

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

UNGERNS KRAV: “Då kan vi bli vänner med Ukraina”

2025 09 11

Ungern ställer nu flera krav för en god relation med Ukraina.

Som bekant har Ungern varit ett av de Natoländer som tydligast har motsatt sig stöd till Ukraina.

Viktor Orban fortsätter att ta en mer neutral roll i kriget och det finns inga som helst tecken på att han är beredd att överge den positionen.

Utrikesminister Péter Szijjártó menar dock att landet vill ha en god relation med Ukraina – på vissa villkor.

“Ukrainas fel”

Utrikesministern framhåller att “Ungern vill ha goda relationer med alla sina grannländer, inklusive Ukraina”.

Han menar dock att anledningen till den dåliga relationen som råder i nuläget helt och hållet är Ukrainas ansvar.

För att Ukrainas och Ungerns relation ska förbättras behöver Ukraina uppfylla några krav, understryker Péter Szijjártó på torsdagen.

Ungerns krav

Ungerns utrikesminister anklagar Ukraina för en rad saker, och ställer krav.

– Problemet är att den ungerska befolkningen i Transkarpatien sedan 2015 systematiskt har berövats rätten att använda sitt modersmål. Jag uppmanar även Ukraina att upphöra med attackerna mot oljeledningen Druzhba, som levererar olja till Ungern, skriver han på X.

– Dessa attacker skadar inte Ryssland, utan oss, och hotar vår energisäkerhet. Det ungerska folket har också fattat ett tydligt beslut: Ukrainas EU-medlemskap strider mot Ungerns ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen. Ett strategiskt partnerskap mellan EU och Ukraina är mer realistiskt. 

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Flera saker

Szijjártó hävdar alltså att den ungerska befolkningen i den ukrainska regionen Transkarpatien berövas rätten att använda sitt språk.

Han kräver att Ukraina ska upphöra med drönarattacker mot rysk infrastruktur som förser Ungern med olja.

Han vill att Ukraina ska söka ett strategiskt partnerskap istället för att ansluta sig till EU.

Två länder

Av EU-länderna är det främst Slovakien och Ungern som motsätter sig stöd till Ukraina.

Dessa länder har flera gånger kritiserats av övriga EU-länder.

Läs mer: Ursula von der Leyen kan avsättas

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Nya regler vid charterresor – gäller alla

2025 09 11

EU är på väg att införa nya regler för paket- och charterresor.

När det brittiska resebolaget Thomas Cook, också ägare av det svenska resebolaget Ving, gick i konkurs 2019 drabbades hundratusentals människor.

Mängder av semesterfirare blev strandsatta runt omkring i världen.

Svenska Ving uppgav att nästan 17 000 av företagets resenärer var fast på olika destinationer, och inledningsvis visste man inte hur man skulle lösa situationen.

– Vi behöver analysera läget. Flygbolaget som flyger våra nordiska gäster tillhör Thomas Cook Group så nu utreds hur snabbt vi kan få igång den flygande verksamheten hos dem, sa Vings presschef Fredrik Henriksson till SVT då.

EU ser över skyddet

Efter det har EU-kommissionen arbetat för att ta fram ett bättre skydd för konsumenter som bokat paketresor som ställs in.

Och nu har EU-parlamentet röstat om att gå vidare med ett förslag.

– För en vanlig barnfamilj kan det handla om väldigt mycket pengar och som konsument vet man inte alltid vilka rättigheter man har. Men inställda paketresor ska inte innebära inställda rättigheter, säger EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M), rapporterar SR.

Läs mer: Svenskt börsbolag går i konkurs

Alla resor ska omfattas

Enligt förslaget ska alla köpta paketresor omfattas av skyddet.

Men Västerpartiets Hanna Gerdin hade önskat att skyddet skulle omfatta ännu fler resor.

– Det finns delar av det här förslaget som är bra men mycket kvarstår innan du som resenär faktiskt kan känna dig helt trygg. Alldeles för ofta går företagens vinst före människans rätt till trygghet, säger hon.

Tydlig majoritet

Omröstningen i EU-parlamentet gav en tydlig majoritet för att gå vidare med den nya och moderniserade lagstiftningen.

535 ledamöter röstade för förslaget och endast 36 ledamöter emot.

Det gör att förslaget nu går vidare till förhandlingar i ministerrådet.

Under 2023 var 24 procent av svenskarnas utlandsresor charterresor.

Det motsvarade ungefär 2,3 miljoner charterresor under året.

Läs också: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Foto: T. Salas, resp E. Jong

Text: Redaktionen