Nya rekord – svenskarna rusar till butikerna

2024 07 18

Svenskarnas konsumtion av vissa livsmedel når nya nivåer.

Det är sedan tidigare känt att svenska folket har en betydande förkärlek till sötsaker och snacks.

På torsdagen har Statistiska centralbyrån släppt en ny rapport som visar att den förkärleken sannerligen inte är på väg att försvinna.

Snarare ökar svenskarnas konsumtion, och det rejält.

Chips, läsk och glass

Svenskarnas konsumtion av chips, glass och läsk når nu nya rekordnivåer.

– På sommaren äter vi mest glass, och nuförtiden mer än någonsin. Sedan 2016 har glassköpandet i Sverige ökat med 3,5 miljarder kronor. Även vår konsumtion av läsk och chips slår nya rekord, förklarar Statistiska centralbyrån.

Kraftiga ökningar

SCB framhåller att det rör sig om kraftiga ökningar.

Försäljningen av glass, läsk och chips ökar för varje år. Den sammanlagda försäljningen låg under 2022 på totalt 22 miljarder kronor, en ökning med 52 procent sedan 2016.

– Under 2016 såldes glass för drygt 5,6 miljarder kronor i Sverige. Sex år senare har den siffran ökat till 9,1 miljarder kronor, säger SCB:s statistiker Louise Eklund.

Många miljarder

Konsumtionen av chips och läsk fortsätter öka.

– Även konsumtionen av läskedrycker ökar när det är varmt. Försäljningen av läsk har ökat med 48 procent, från 6,6 miljarder kronor 2016 till 9,8 miljarder 2022, fortsätter SCB.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent.

Funnits länge

Såväl läsk som glass introducerades på riktigt i Sverige på 1800-talet.

– Från slutet av 1800-talet började gatuförsäljningen av glass i Sverige och 1917 öppnade en italienare en glasskiosk i Stockholm. 

– På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass och 1935 lanserades ”Puckstången” som den första glasspinnen i Sverige.

– Läskedrycker var också en 1800-talsnyhet i Sverige. Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var ”Citron-brus” som lanserades 1905. 

– Andra kända märken är ”Pommac” från 1919 och ”Julmust” som kom 1920. ”Cuba-Cola” var den första svenska colaläsken och den lanserades 1953. 

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen