Nya rekord – svenskarna rusar till butikerna

2024 07 18

Svenskarnas konsumtion av vissa livsmedel når nya nivåer.

Det är sedan tidigare känt att svenska folket har en betydande förkärlek till sötsaker och snacks.

På torsdagen har Statistiska centralbyrån släppt en ny rapport som visar att den förkärleken sannerligen inte är på väg att försvinna.

Snarare ökar svenskarnas konsumtion, och det rejält.

Chips, läsk och glass

Svenskarnas konsumtion av chips, glass och läsk når nu nya rekordnivåer.

– På sommaren äter vi mest glass, och nuförtiden mer än någonsin. Sedan 2016 har glassköpandet i Sverige ökat med 3,5 miljarder kronor. Även vår konsumtion av läsk och chips slår nya rekord, förklarar Statistiska centralbyrån.

Kraftiga ökningar

SCB framhåller att det rör sig om kraftiga ökningar.

Försäljningen av glass, läsk och chips ökar för varje år. Den sammanlagda försäljningen låg under 2022 på totalt 22 miljarder kronor, en ökning med 52 procent sedan 2016.

– Under 2016 såldes glass för drygt 5,6 miljarder kronor i Sverige. Sex år senare har den siffran ökat till 9,1 miljarder kronor, säger SCB:s statistiker Louise Eklund.

Många miljarder

Konsumtionen av chips och läsk fortsätter öka.

– Även konsumtionen av läskedrycker ökar när det är varmt. Försäljningen av läsk har ökat med 48 procent, från 6,6 miljarder kronor 2016 till 9,8 miljarder 2022, fortsätter SCB.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent.

Funnits länge

Såväl läsk som glass introducerades på riktigt i Sverige på 1800-talet.

– Från slutet av 1800-talet började gatuförsäljningen av glass i Sverige och 1917 öppnade en italienare en glasskiosk i Stockholm.

– På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass och 1935 lanserades ”Puckstången” som den första glasspinnen i Sverige.

– Läskedrycker var också en 1800-talsnyhet i Sverige. Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var ”Citron-brus” som lanserades 1905.

– Andra kända märken är ”Pommac” från 1919 och ”Julmust” som kom 1920. ”Cuba-Cola” var den första svenska colaläsken och den lanserades 1953.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Många får samma samtal just nu – lägg på direkt

2026 04 20

Flera kommunala energibolag går ut med en och samma varning.

Bedrägerivågen i Sverige fortsätter.

Vanligtvis kapar bedragarna kända varumärken för att vagga in tilltänkta offer i en falsk känsla av trygghet.

Men nu används de kommunala energibolagens namn i bedrägerierna.

Därför har flera sådana bolag nu gått ut med varningar.

Flera varningar

Hedemora Energi “vill uppmärksamma alla på att vi just nu ser en ökad mängd bedrägerier”.

Detta efter att flera kunder har slagit larm.

Samtal förekommer där det sägs att personen har ett samarbete med energibolaget.

Men det rör sig om bedrägeri.

– Jag tycker det är fräckt när ett företag utnyttjar vårt varumärke på det här sättet, säger Kristina Backlund, marknadschef.

“Se upp”

Ett annat kommunalt energibolag som går ut med en liknande varning är Trollhättan Energi.

– Se upp för personer som ringer och säger att de är från Trollhättan Energi och ber dig logga in via ditt Bank-ID, säger Trollhättan Energis kundservicechef Henrik Larsson.

Läs mer: Telefonförsäljning kan försvinna

Lägg på direkt

Trollhättan Energi har fått uppgifter om att en person ringer och “utger sig för att vara från Trollhättan Energi och ska betala ut eller tillbaka pengar”.

I samtalet ger personen instruktioner om att logga in via BankID.

Den som får den här typen av samtal bör lägga på luren direkt.

– Vi ringer aldrig upp och ber våra kunder logga in via BankID, bankdosa eller liknande, fortsätter Henrik Larsson.

– När du loggar in på Mina Sidor eller i vår app, så bör du göra det på eget initiativ, inte för att någon annan ger dig instruktioner om det.

Och i Göteborg

Även Göteborg Energi varnar för bedrägerisamtal.

Bolaget understryker att de inte har några samarbeten med andra elbolag.

Göteborg Energi framhåller att de:

- aldrig knackar dörr för att sälja elhandelsavtal.

- aldrig har några samarbeten med andra elhandelsbolag.

- alltid ringer från ett 031-nummer.

Läs mer: "Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

Foto: T. Repin

Text: Redaktionen

Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 20

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden.

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN.

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen