Nya rekord – svenskarna rusar till butikerna

2024 07 18

Svenskarnas konsumtion av vissa livsmedel når nya nivåer.

Det är sedan tidigare känt att svenska folket har en betydande förkärlek till sötsaker och snacks.

På torsdagen har Statistiska centralbyrån släppt en ny rapport som visar att den förkärleken sannerligen inte är på väg att försvinna.

Snarare ökar svenskarnas konsumtion, och det rejält.

Chips, läsk och glass

Svenskarnas konsumtion av chips, glass och läsk når nu nya rekordnivåer.

– På sommaren äter vi mest glass, och nuförtiden mer än någonsin. Sedan 2016 har glassköpandet i Sverige ökat med 3,5 miljarder kronor. Även vår konsumtion av läsk och chips slår nya rekord, förklarar Statistiska centralbyrån.

Kraftiga ökningar

SCB framhåller att det rör sig om kraftiga ökningar.

Försäljningen av glass, läsk och chips ökar för varje år. Den sammanlagda försäljningen låg under 2022 på totalt 22 miljarder kronor, en ökning med 52 procent sedan 2016.

– Under 2016 såldes glass för drygt 5,6 miljarder kronor i Sverige. Sex år senare har den siffran ökat till 9,1 miljarder kronor, säger SCB:s statistiker Louise Eklund.

Många miljarder

Konsumtionen av chips och läsk fortsätter öka.

– Även konsumtionen av läskedrycker ökar när det är varmt. Försäljningen av läsk har ökat med 48 procent, från 6,6 miljarder kronor 2016 till 9,8 miljarder 2022, fortsätter SCB.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent.

Funnits länge

Såväl läsk som glass introducerades på riktigt i Sverige på 1800-talet.

– Från slutet av 1800-talet började gatuförsäljningen av glass i Sverige och 1917 öppnade en italienare en glasskiosk i Stockholm.

– På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass och 1935 lanserades ”Puckstången” som den första glasspinnen i Sverige.

– Läskedrycker var också en 1800-talsnyhet i Sverige. Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var ”Citron-brus” som lanserades 1905.

– Andra kända märken är ”Pommac” från 1919 och ”Julmust” som kom 1920. ”Cuba-Cola” var den första svenska colaläsken och den lanserades 1953.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen