Nya rekord – svenskarna rusar till butikerna

2024 07 18

Svenskarnas konsumtion av vissa livsmedel når nya nivåer.

Det är sedan tidigare känt att svenska folket har en betydande förkärlek till sötsaker och snacks.

På torsdagen har Statistiska centralbyrån släppt en ny rapport som visar att den förkärleken sannerligen inte är på väg att försvinna.

Snarare ökar svenskarnas konsumtion, och det rejält.

Chips, läsk och glass

Svenskarnas konsumtion av chips, glass och läsk når nu nya rekordnivåer.

– På sommaren äter vi mest glass, och nuförtiden mer än någonsin. Sedan 2016 har glassköpandet i Sverige ökat med 3,5 miljarder kronor. Även vår konsumtion av läsk och chips slår nya rekord, förklarar Statistiska centralbyrån.

Kraftiga ökningar

SCB framhåller att det rör sig om kraftiga ökningar.

Försäljningen av glass, läsk och chips ökar för varje år. Den sammanlagda försäljningen låg under 2022 på totalt 22 miljarder kronor, en ökning med 52 procent sedan 2016.

– Under 2016 såldes glass för drygt 5,6 miljarder kronor i Sverige. Sex år senare har den siffran ökat till 9,1 miljarder kronor, säger SCB:s statistiker Louise Eklund.

Många miljarder

Konsumtionen av chips och läsk fortsätter öka.

– Även konsumtionen av läskedrycker ökar när det är varmt. Försäljningen av läsk har ökat med 48 procent, från 6,6 miljarder kronor 2016 till 9,8 miljarder 2022, fortsätter SCB.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent.

Funnits länge

Såväl läsk som glass introducerades på riktigt i Sverige på 1800-talet.

– Från slutet av 1800-talet började gatuförsäljningen av glass i Sverige och 1917 öppnade en italienare en glasskiosk i Stockholm.

– På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass och 1935 lanserades ”Puckstången” som den första glasspinnen i Sverige.

– Läskedrycker var också en 1800-talsnyhet i Sverige. Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var ”Citron-brus” som lanserades 1905.

– Andra kända märken är ”Pommac” från 1919 och ”Julmust” som kom 1920. ”Cuba-Cola” var den första svenska colaläsken och den lanserades 1953.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen