Nya rekord – svenskarna rusar till butikerna

2024 07 18

Svenskarnas konsumtion av vissa livsmedel når nya nivåer.

Det är sedan tidigare känt att svenska folket har en betydande förkärlek till sötsaker och snacks.

På torsdagen har Statistiska centralbyrån släppt en ny rapport som visar att den förkärleken sannerligen inte är på väg att försvinna.

Snarare ökar svenskarnas konsumtion, och det rejält.

Chips, läsk och glass

Svenskarnas konsumtion av chips, glass och läsk når nu nya rekordnivåer.

– På sommaren äter vi mest glass, och nuförtiden mer än någonsin. Sedan 2016 har glassköpandet i Sverige ökat med 3,5 miljarder kronor. Även vår konsumtion av läsk och chips slår nya rekord, förklarar Statistiska centralbyrån.

Kraftiga ökningar

SCB framhåller att det rör sig om kraftiga ökningar.

Försäljningen av glass, läsk och chips ökar för varje år. Den sammanlagda försäljningen låg under 2022 på totalt 22 miljarder kronor, en ökning med 52 procent sedan 2016.

– Under 2016 såldes glass för drygt 5,6 miljarder kronor i Sverige. Sex år senare har den siffran ökat till 9,1 miljarder kronor, säger SCB:s statistiker Louise Eklund.

Många miljarder

Konsumtionen av chips och läsk fortsätter öka.

– Även konsumtionen av läskedrycker ökar när det är varmt. Försäljningen av läsk har ökat med 48 procent, från 6,6 miljarder kronor 2016 till 9,8 miljarder 2022, fortsätter SCB.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent.

Funnits länge

Såväl läsk som glass introducerades på riktigt i Sverige på 1800-talet.

– Från slutet av 1800-talet började gatuförsäljningen av glass i Sverige och 1917 öppnade en italienare en glasskiosk i Stockholm. 

– På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass och 1935 lanserades ”Puckstången” som den första glasspinnen i Sverige.

– Läskedrycker var också en 1800-talsnyhet i Sverige. Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var ”Citron-brus” som lanserades 1905. 

– Andra kända märken är ”Pommac” från 1919 och ”Julmust” som kom 1920. ”Cuba-Cola” var den första svenska colaläsken och den lanserades 1953. 

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Willys ändrar mjölkpaketen – i hela Sverige

2024 09 02

Matjätten Axfood tar till ett nytt knep för att öka mjölkförsäljningen.

Koncernen, som äger Willys och Hemköp, har med hjälp av artificiell intelligens (AI) tagit fram nya 1,5-liters mjölkförpackningar för det egna märket Garant.

De nydesignade mjölkpaketen kommer nå butikshyllor i hela landet under de kommande dagarna.

Med hjälp av AI har Axfood tagit fram en helt ny förpackningsdesign, som enligt ett pressutskick ska ”förstå essensen och värdena som finns inbyggda i Axfoods varumärken, kombinera det med produktens egenskaper, och applicera det i designen av förpackningen”.

– Med samma goda svenska traditionella mjölk som alltid på insidan och en allt annat än traditionell design på utsidan kommer de AI-designade mjölkpaketen nu fylla mejerihyllorna för miljontals kunder i Axfoodsbutiker i hela landet, skriver Axfood om sina nya mjölkpaket.  

Se bild på mjölkpaketen längst ner i artikeln

”Unik design”

Björn Blomqvist är AI-strateg på Axfood. Han har arbetat inom koncernen i fem år med att utveckla AI-modeller.

De nya mjölkpaketen beskriver Blomqvist som ett unikt projekt.

– Vårt arbete med AI handlar inte bara om effektivisering, processer och prognosverktyg, utan också om att frigöra kreativ potential. Det har vi verkligen gjort här. AI:n vi utvecklat har lärt sig förstå både vad vi och våra varumärken står för, våra produkter och vårt designspråk. Genom den integrerade AI-assistenten kan applikationen stötta våra designers genom promptning och designprocess, och på så sätt inspirera och skapa unik förpackningsdesign som inte liknar något annat vi gjort.

Övertygad: Blir mer AI

Enligt Lisa Dauchez, chef för varumärkesutveckling och förpackning på Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab, är mjölkpaketen ett exempel på hur butikskedjan kan använda AI i framtiden.    

– Vi ville utforska hur vi kunde nyttja AI i vår kreativa förpackningsprocess, och valde en traditionell produkt då det finns något spännande och oväntat i mötet mellan det traditionella och det nya. Mjölken har också stor synlighet i våra butiker. Vi hade aldrig landat i den här designen utan AI, och genom att testa oss fram har vi lärt oss mycket om hur och var i processen vi kan använda AI framåt.

Björn Blomqvist gör samma bedömning.

– Även om vi använt oss av AI många år och redan tagit ett 100-tal AI-modeller i produktion är vi bara i början av en väldigt spännande resa, både som samhälle, bransch och inom Axfood, säger han.

AI-strategen berättar även att Axfood använder sig av artificiell intelligens i andra delar av verksamheten.     

Med hjälp av AI har butikskoncernen tagit fram lösningar inom både butik, lager och transporter.  

– Det stärker både hållbarhetsarbetet, sortiments- och kampanjarbetet och effektiviteten i vår verksamhet, vilket är sådant som kanske inte syns på ytan, men har stor betydelse för kunden i slutändan.

 

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Erdogan har skickat in kontroversiell ansökan

2024 09 02

I oktober 2005 inledde Turkiet medlemskapsförhandlingar med EU.

Nästan 20 år senare är landet fortfarande inte EU-medlem.

På grund av en kontinuerlig tillbakagång när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet har anslutningsförhandlingarna mellan EU och Turkiet stått stilla sedan juni 2018.

Nu vänder Turkiet blicken åt ett annat håll.

Landet har formellt ansökt om att få gå med i BRICS, rapporterar Bloomberg.

Ett kontroversiellt beslut.

BRICS-gruppen består av några av världens värsta diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Övriga medlemmar i samarbetet är Indien, Brasilien, Egypten, Sydafrika, Etiopien och Förenade Arabemiraten. BRICS framhåller sig själv som ett alternativ till vad dess medlemmar ser som västdominerade institutioner, till exempel Världsbanken och Internationella valutafonden.

Enligt nyhetsbyrån anser Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att ett BRICS-inträde är den bästa vägen framåt.  

– Erdogans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato, skriver Bloomberg.

Nyhetsbyrån hänvisar till ett uttalande från Erdogan i helgen.

– Turkiet kan bli ett starkt, välmående och effektivt land om vi förbättrar våra relationer med öst och väst samtidigt. Alla andra metoder än detta kommer inte att gynna Turkiet, det kommer att skada vårt land, sade presidenten under ett anförande i Istanbul.

För flera månader sedan

Turkiet har tidigare utryckt frustration över de strandade medlemsförhandlingarna med EU.

Ansökan till BRICS beror till viss del på den kyliga relationen till EU, men den kopplas även till Nato-samarbetet.

– Det är ett resultat av sprickor mellan Turkiet och andra Nato-medlemmar som uppstått efter att Turkiet upprätthållit nära förbindelser med Ryssland under landets invasion av Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Under president Erdogans styre har Turkiet förvisso bidragit med militära förnödenheter till Ukraina, men landet har samtidigt vägrat att ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva och stärkt samarbetet med Ryssland.

Nyligen lanserades den stora naturgasledningen TurkStream, som går från Ryssland till Turkiet. Via TurkStream ges Ryssland möjlighet att exportera billig gas till länder i Europa.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen