NYA REGLER: Påverkar löner för anställda och arbetssökande

2024 09 01

Snart väntas nya regler införas i arbetslivet efter nya direktiv från EU.

Det är i samband med att EU vill bekämpa sociala orättvisor i arbetslivet som de nya reglerna införs.

Det innebär bland annat att man snart kommer att kunna se lönen i platsannonsen redan när man söker jobbet.

Det innebär även att man inte längre behöver svara på vad man tjänade vid en tidigare arbetsplats.

Det rapporterar Göteborgs-Posten och fackförbundet Unionens tidning Kollega.

Juni 2026

EU har tagit fram direktiven för att minska löneskillnader mellan könen och en mer transparent löneprocess bedöms kunna bidra till det.

Det hela går under namnet “lönetransparensdirektivet” och träder i kraft juni 2026.

Det gäller

För arbetssökande gäller bland annat detta:

- Man får reda på ingångslönen innan löneförhandling.

- Arbetsgivare får inte fråga hur mycket du tjänade vid en tidigare anställning.

För anställda gäller detta:

- Du får veta snittlönen på arbetsplatsen, uppdelat efter exempelvis kön.

- Arbetsgivare ska informera sina anställda om vilka lönekriterier som finns.

Större insyn

Sajten HR-nytt framhåller att öppenheten om löner kommer att förändras på arbetsplatserna.

– Lönetransparensdirektivet är ett EU-initiativ som syftar till att bekämpa osakliga löneskillnader genom att öka öppenheten kring lönesättningen, förklarar HR-nytt.

– Direktivet kräver att arbetsgivare ger större insyn i hur löner fastställs och möjliggör för anställda att förstå och påverka sin lön.

Senast våren 2026

I Sverige och många andra av EU:s medlemsländer pågår just nu arbete för att utforma införandet av de nya reglerna i praktiken.

Alla länder har fram till våren 2026 på sig att bestämma exakt hur det ska fungera.

– Lönespann och jobbnivå ska anges i jobbannonser. Arbetsgivare får inte fråga om nuvarande lön vid anställningsintervjuer, framhåller HR-nytt som en av de centrala delarna av lönetransparensdirektivet.

Förhoppningen är att det kommer att finnas mer jämställda förutsättningar för såväl arbetssökande som anställda.

Foto: M. Björk

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen