Nya regler på Systembolaget – ”Sätter ned foten”

2023 09 30

I Systembolagets sortiment går det att hitta dryck i alla möjliga förpackningar: aluminiumburkar, pet-flaskor, bag-in-box och glasflaskor.

Men när det gäller den sistnämnda lämnar den betydligt större klimatavtryck än de förstnämnda alternativen, framför allt på grund av dess vikt som kräver mycket energi och tunga transporter.

Det ställer till bekymmer för Systembolaget – som har lovat att halvera sin klimatpåverkan till 2030 jämfört med hur det såg ut för bara fyra år sedan.

Och det ska göras med ett nytt förbud, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Sätter ned foten"

Från och med 1 mars 2024 förbjuds därför tunga glasflaskor.

Förbudet omfattar samtliga engångsglasflaskor som överskrider viktgränsen – oavsett innehåll.

– Vi kände att det viktiga var att komma igång, sätta ner foten och kommunicera att det här är något som kommer att stramas åt framöver, säger Gad Pettersson, som jobbar som enhetschef på Systembolaget, till SvD.

Förankrat med leverantörerna

Reglerna för maxvikten är olika beroende på dryck. Gränsen är till exempel högre för mousserande vin än vad det är för “vanligt” vin eller öl.

En flaska vin av normal storlek på 75 centiliter får max väga 750 gram.

Det innebär att Systembolaget redan har en del marginal då snittet nu ligger på 470 gram i butikens sortiment.

Förbudet är redan förankrat med leverantörerna.

Och det är egentligen inte funktionaliteten som kommer att påverka kunderna.

– Svårigheten för vin är att det för kunden finns något instinktivt med att en stor, tung flaska är lika med högre kvalitet. Därför finns en rädsla och farhåga hos vissa producenter, säger Gad Pettersson.

Stoppar även klassiker

Nyligen gick Systembolaget ut med en annan uppmärksammad förändring.

Det handlade om den klassiska “systemetkassen” som ska sluta säljas – efter att ha funnits vid kassorna i 56 års tid.

– Hej då plastpåsen. För att minska vårt miljö- och klimatavtryck tar vi snart farväl av plastpåsen. Ta gärna med en egen påse när du handlar hos oss, framhöll Systembolaget i sina sociala mediekanaler i augusti.

Gör det för klimatet

Beslutet fattades redan under hösten 2022. 

Först elva månader senare gick dock det statliga bolaget ut med informationen. 

– Den 1 oktober 2022 tog försäljningsledningen beslut om att sluta sälja plastpåsar till kunderna. Syftet med beslutet är att vi ser en möjlighet att minska vår miljö- och klimatpåverkan ännu mer, säger Sofia Akhter, presskommunikatör på Systembolaget, till Expressen.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen