Det bekräftar Läkemedelsverket i ett nytt uttalande.

Specifikt handlar det om en reglering av receptfria läkemedel med särskilda krav på rådgivning, meddelar myndigheten.

Tanken är att ett så kallat “farmaceutsortiment” ska införas i lagen om handel med läkemedel.

Det innebär att kunden alltid ska få rådgivning från en farmaceut när man köper en produkt i den nya kategorin.

– Det föreslagna farmaceutsortimentet är en möjlighet för Läkemedelsverket att öka tillgängligheten för sådana läkemedel där receptfrihet bedöms lämplig, men rådgivning som nödvändig, säger Lena Björk, direktör på Läkemedelsverket, i en kommentar.

Receptbelagt kan släppas fritt

En följd kan bli att en del läkemedel som idag är receptbelagda kan släppas fria – förutsatt att en farmaceut ger råd i samband med köpet.

– Den nya kategorin ska ge ett utrymme för att kunna tillhandahålla fler läkemedel receptfritt. Det handlar om sådant som är receptbelagt idag, men där vi ser att det skulle fungera receptfritt under förutsättning att man först får rådgivning, förtydligar Lena Björk i en intervju med DN.

Utreder konsekvenserna

När de nya reglerna ska börja gälla är inte klart. Först ska Läkemedelsverket utreda hur regleringen av farmaceutsortimentet ska utformas. 

Det uppdraget har myndigheten nu fått av regeringen där konsekvenserna av en sådan förändring ska analyseras.

Uppdraget innefattar dock inte att peka ut exakt vilka läkemedel det är som ska ingå i den nya kategorin, men förhoppningen är att kunderna på landets apotek ska få en bättre förståelse för vad det är de köper.

– Det får också hållas troligt att medvetenheten kring och kunskapen om läkemedelsanvändningen av de receptfria läkemedlen med särskilda krav på rådgivning kommer att öka hos såväl konsumenter som farmaceuter, säger Lena Björk, 

Finns i grannländerna

Redan nu ingår det i öppenvårdsapotekens grunduppdrag att tillhandahålla rådgivning om läkemedel.

Den stora skillnaden med de nya reglerna väntas bli att det är Läkemedelsverket som bedömer att rådgivningen är nödvändig samt att den alltid ska ges av en farmaceut. 

– Vid rådgivning i den nya kategorin föreslås vidare att farmaceuten ska använda sig av ett produktspecifikt rådgivningsmaterial, vilket föreslås godkännas av Läkemedelsverket, understryker myndigheten.

Liknande kategorier finns idag i Finland och Norge, två länder som Läkemedelsverket samverkar med i frågan.

Foto: ICA-gruppen, Frida Ström

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen