Nya regler på gång: många ägare kan tvingas skrota sina bilar

2024 03 15

En ny lag kan komma att slå hårt mot många bilägare i Sverige.

Den nya lagen är för närvarande ett förslag som ingår i ett större paket av ny EU-lagstiftning som planeras att införas i Sverige inom några års tid.

Kortfattat innebär förslaget nya regler för när bilägare måste skrota sina fordon.

– Fordon som är möjliga att använda skulle helt plötsligt betraktas som avfall, säger Jan Tägt, sakkunnig på Motorhistoriska Riksförbundet, MHRF, till SR Ekot.

Skrota mot sin vilja

Lagpaketets syfte är att större mängder material i uttjänta bilar ska återvinnas i framtiden.

Och det oroar nu tusentals svenska bilägare, och hundratusentals motorentusiaster i landet, som i så fall kan tvingas skrota sina fordon mot sin vilja, framhåller radion.

Om EU:s lagförslag går igenom skulle de nya reglerna ställa sig över den svenska lagstiftningen som styr när ett fordon måste föras till skroten.

"Enskildes rätt bör väga tyngre"

MHRF är bara en av flera instanser som reagerade på förslaget när det skickades ut på remiss av regeringen i höstas.

– Den enskildes rätt till sin egendom bör väga tyngre än den tänkta samhällsnyttan, framhåller förbundet i sitt remissvar och tillägger:

– EU-kommissionens förslag innebär även att historiska fordon som är under renovering eller utgör delar i en renovering kan anses vara uttjänta, det blir konsekvensen då ägarens avsikt med sitt fordonsinnehav inte beaktats av kommissionen i förslaget.

"Alla avställningar en risk"

Framför allt riskerar veteranbilar att drabbas av de nya reglerna. Men det är långt ifrån den enda kategorin bilar. 

Även Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation, SFRO, har motsatt sig lagförslaget.

– Så fort ett antal kriterier är uppfyllda i bilregistret så kommer brevet om att din bil ska återvinnas. Och det är ju en av riskerna med de kriterier som är uppställda för när ett fordon kan anses vara avfall, till exempel om man inte har gjort en kontrollbesiktning inom två år vilket gör alla typer av avställningar till en risk, säger Gustaf Ulander som är tekniskt ansvarig och miljöansvarig på SFRO till Teknikens Värld.

Myndighet ifrågasätter

Naturvårdsverket har ställt sig positiva till delar av det nya EU-paketet, men myndigheten ifrågasätter också om det ligger i linje med EU-kommissionen att samla in uttjänta fordon mot ägarens vilja på det som EU föreslår.

Om ett eller två år väntas EU fatta beslut i frågan.

Foto: D. Edelstein

Text: Redaktionen

Oväntat hälsolarm i Turkiet – turister panikslagna

2024 05 15

En hälsovarning har utfärdats på en populär turistort i Turkiet. 

Marmaris i södra Turkiet är ett av svenskarnas favoritresmål när sommarsemestern ska bokas.

Platsen var dock i veckan föremål för ett plötsligt hälsolarm efter att en samling brittiska turister orsakade “panik” bland strandbesökare på den Egeiska kusten, rapporterar Daily Mail.

Turisterna hade nämligen vadat ut i havet vid en folkrik strand och börjat sprida askan av en död släkting i vattnet.

– Hälsomyndigheterna inledde en hastig undersökning och tog vattenprover efter reaktioner från den oroliga lokalbefolkningen efter måndagens ceremoni, uppger den brittiska tidningen.

Utredningen har skyndats på efter att man även varnat för att askan i skulle kunna äventyra hälsan bland andra som badar i samma vatten.

Inte lagligt

Turistgruppen från de brittiska öarna hade med avsikt rest till den aktuella platsen, som går under namnet Uzunyalistranden.

Enligt de anhöriga var det en särskild plats för den avlidna familjemedlemmen.

Men kremering är inte lagligt i Turkiet och det finns dessutom restriktioner för att begränsa införsel av aska till landet.

De som har försökt gå den lagliga vägen har ofta stött på stort byråkratiskt motstånd.

– Det tog mig nästan två år att få tillstånd från den brittiska flygplatsen, flygbolaget, den turkiska flygplatsen, den turkiska regeringen, turkiska lokala tjänstemän, de viktigaste moskérepresentanterna, den turkiska polisen och de lokala hamnmyndighetenra, framhåller en annan britt som ville sprida sin frus aska i Turkiet.

Kremerades av misstag

Det turkiska svenskparadiset beskrivs av resebyråer som “Turkiet när det visar sig från sin allra vackraste sida”.

– Marmaris lockar årligen mängder av besökare, såväl inhemsk som internationell, med sköna bad längs vackra grovkorniga sandstränder, en charmig marina och en trevlig stad med ett tilltalande folkliv, skriver exempelvis Solresor.

Bakgrunden till att kremering inte är tillåtet i landet hittas i islamisk lag. Det blev exempelvis väldigt känsligt när en turkisk man av misstag kremerades på ett sjukhus i tyska Hannover 2022.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen

Skatteverket: Växande misstag i deklarationen – nästan alla har gjort fel

2024 05 16

En relativt ny form av redovisning har börjat dyka upp i folks deklarationer.

Och det handlar om stora vinster värda miljardbelopp som inte beskattas.

"Många svenskar"

Så sent som 2013 handlade det enbart om drygt 100 personer per år. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart.

Omkring 8 000 personer på åtta år deklarerar nu försäljning av kryptovalutor. 

Totalt har deklarerade försäljningsbelopp stigit från 36 miljoner år 2013 till hisnande 19 miljarder kronor 2021. De sammanlagda deklarerade vinsterna har samtidigt ökat från 10 miljoner till 2,7 miljarder under samma period.

– Många svenskar har gjort stora vinster på kryptovalutor under samma period men få har skattat för vinstpengarna, konstaterar dock Skatteverket i en ny rapport.

90 procent gör fel

Det växande skattefelet är enormt i sitt eget sammanhang. Drygt 90 procent bedöms gör fel, vilket motsvarar 1,5 miljarder kronor. 

– De deklarerade försäljningarna av kryptotillgångar utgör ungefär en tiondel av de uppskattade totala försäljningarna, säger Lina Andersson, analytiker och rapportförfattare på Skatteverket, i en kommentar.

Enbart 5 procent deklarerar alls

Och det är de som gör störst vinster som i störst grad missar att deklarera ordentligt. Enligt Skatteverket står personerna med de tio procent högsta försäljningsbeloppen för nästan tre fjärdedelar av skattefelet, medan de 50 procent lägsta beloppen bara står för “en försumbar” del av felet.

– Antal personer som redovisar försäljning av kryptovalutor har ökat fram till 2021 men det är fortfarande bara 5 procent av de svenskar som sålt kryptovalutor som deklarerat sin försäljning, säger Anna Olofsson, specialist kryptobeskattning på Skatteverket.

Viktigt för Skatteverket

Även om det fortfarande är en relativt liten grupp är de nya uppgifterna av mycket högt värde för Skatteverket. 

Hittills har myndigheten haft begränsad kunskap om omfattningen av skattefel kopplat till redovisning av kryptovaluta.

– Den är också intressant för andra länders skattemyndigheter då Skatteverkets analysenhet är en av de första att bedöma skattefelet från handel med kryptovalutor och rapporten därför kan användas som underlag för andra skattemyndigheters bedömningar, säger Lina Andersson, analytiker på Skatteverket.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen