Nya regler på gång – för svenskar som åker till Turkiet

2024 08 20

Turkiet har under många år varit en populär destination för svenska semesterfirare.

Även nu i sommar har folk vallfärdat till Turkiet som varit det femte mest bokade semestermålet hos researrangören Ving.

Allt vanligare har det dessutom blivit att resa “all inclusive” – det vill säga att exempelvis mat och dryck är förbetalt och det väl på plats bara är att plocka på sig.

– Det är ett prisvärt alternativ där du från början vet hur mycket pengar du lägger på din semester. Det gör det enklare att redan hemma avgöra om du har råd att resa, har reseinformatören Barbro Holmgren från Ving tidigare sagt till Aftonbladet.

Kan förbjudas

Men nu kan det bli tvärstopp för all inclusive-resor.

I alla fall till Turkiet.

Ett nytt lagförslag behandlas nämligen just nu av turkiska myndigheter som vill sätta stopp för förekomsten, rapporterar norska Dagbladet som hänvisar till den turkiska tidningen Hürriyet.

Detta efter att de generella besökssiffrorna i Turkiet dalat under den gångna sommaren, vilket fått turistnäringen att tänka om.

– Alla du pratar med som är en turismaktör har klagat på "all inclusive"-systemet i flera år. Hotellägaren, frivilligorganisationer, myndigheter, handelsmän, borgmästare, politiker och till och med ministrar, skriver Hürriyet.

Måste förbättra ekonomin

Anledningarna till ett potentiellt förbud är flera.

Den lokala ekonomin behöver förbättras och det är ett problem att turister, som bor på all inclusive-hotell, sällan besöker restauranger, butiker eller attraktioner utanför hotellområdet eftersom det blir som att betala två gånger för samma upplevelse.

Bland förändringarna som nu kan införas föreslås bland annat att fler restauranger och aktiviteter på hotellen ska öppnas upp för lokalbefolkningen, vilket delvis alltså skulle slå ut de traditionella all inclusive-målen som är populära bland turister.

Skulle slå hårt

De turkiska myndigheterna överväger också att införa restriktioner för vad – och hur mycket – som hotellen får ha med i sina paketerbjudanden.

Sådana restriktioner kan leda till högre priser för den som fortsatt vill utnyttja konceptet om att äta och dricka så mycket man vill på resan.

Enligt Dagbladet, som skriver att de nya lagarna kan bli en stor omvälvning för nordiska resenärer, har hotellchefer på semesterorter som exempelvis Antalya och Bodrum uttryckt oro för vad de nya reglerna skulle innebära för deras verksamheter.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen, som bland annat ska stå emot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver den amerikanska tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen