Nya regler på gång – för svenskar som åker till Turkiet

2024 08 20

Turkiet har under många år varit en populär destination för svenska semesterfirare.

Även nu i sommar har folk vallfärdat till Turkiet som varit det femte mest bokade semestermålet hos researrangören Ving.

Allt vanligare har det dessutom blivit att resa “all inclusive” – det vill säga att exempelvis mat och dryck är förbetalt och det väl på plats bara är att plocka på sig.

– Det är ett prisvärt alternativ där du från början vet hur mycket pengar du lägger på din semester. Det gör det enklare att redan hemma avgöra om du har råd att resa, har reseinformatören Barbro Holmgren från Ving tidigare sagt till Aftonbladet.

Kan förbjudas

Men nu kan det bli tvärstopp för all inclusive-resor.

I alla fall till Turkiet.

Ett nytt lagförslag behandlas nämligen just nu av turkiska myndigheter som vill sätta stopp för förekomsten, rapporterar norska Dagbladet som hänvisar till den turkiska tidningen Hürriyet.

Detta efter att de generella besökssiffrorna i Turkiet dalat under den gångna sommaren, vilket fått turistnäringen att tänka om.

– Alla du pratar med som är en turismaktör har klagat på "all inclusive"-systemet i flera år. Hotellägaren, frivilligorganisationer, myndigheter, handelsmän, borgmästare, politiker och till och med ministrar, skriver Hürriyet.

Måste förbättra ekonomin

Anledningarna till ett potentiellt förbud är flera.

Den lokala ekonomin behöver förbättras och det är ett problem att turister, som bor på all inclusive-hotell, sällan besöker restauranger, butiker eller attraktioner utanför hotellområdet eftersom det blir som att betala två gånger för samma upplevelse.

Bland förändringarna som nu kan införas föreslås bland annat att fler restauranger och aktiviteter på hotellen ska öppnas upp för lokalbefolkningen, vilket delvis alltså skulle slå ut de traditionella all inclusive-målen som är populära bland turister.

Skulle slå hårt

De turkiska myndigheterna överväger också att införa restriktioner för vad – och hur mycket – som hotellen får ha med i sina paketerbjudanden.

Sådana restriktioner kan leda till högre priser för den som fortsatt vill utnyttja konceptet om att äta och dricka så mycket man vill på resan.

Enligt Dagbladet, som skriver att de nya lagarna kan bli en stor omvälvning för nordiska resenärer, har hotellchefer på semesterorter som exempelvis Antalya och Bodrum uttryckt oro för vad de nya reglerna skulle innebära för deras verksamheter.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen