Nya regler om kontanter – kan införas på ICA

2024 10 07

Regeringen och SD kan vara på väg att gå fram med en ny kontantlag i Sverige.

Redan i januari tidigare i år aktualiserade regeringen frågan om kontanternas framtid genom att tillsätta en utredning om saken.

Sedan dess har bland annat Riksbanken varnat för att det kan bli brist på fysiska pengar och uppmanat svenska folket att ta ut kontanter från banken och handla med i butiker.

Nu kan en lagförändring om nya kontantregler vara på gång, rapporterar Dagens Nyheter.

Många butiker berörs

Bakgrunden är att regeringen vill säkra tillgången till kontanter.

Man har därför gett riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD) uppdraget att utreda vad som behöver göras för att så också ska bli fallet. 

Den kanske viktigaste frågan om en ny lag är den som ska kräva att butiker accepterar kontanter som betalmedel. Beskedet just nu är att exempelvis livsmedelsbutiker, det vill säga till exempel Ica, Coop och Willys, skulle kunna omfattas av ett förbud mot kontantstopp.

– Det lutar åt att utredningen kommer att föreslå ett krav på kontantacceptans för vissa livsnödvändiga varor, som till exempel mat och medicin, säger Dennis Dioukarev till DN.

Tre varor utpekade

Beskedet ligger i linje med finansmarknadsminister Niklas Wykmans (M) uttalande i vintras där han flaggade för fortsatt kontantbetalning för tre varor: läkemedel, livsmedel och drivmedel.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, sade ministern i januari.

– Det är även viktigt att titta på frågan utifrån ett beredskapsperspektiv.

Här kan du tvingas betala med kort

Nya kontantkrav skulle emellertid inte gälla alla butiker i svensk handel. 

Många kommer i så fall att undantas reglerna. Det gäller bland annat butiker som säljer materiella varor som kläder.

– Däremot kommer vi inte att gå fram med en mer generell lagstiftning, som skulle omfatta krav på till exempel klädaffärer att ta emot kontanter, säger Dennis Dioukarev till DN.

LÄS MER: Riksbanken uppmanar svenska folket: ta ut kontanter

LÄS MER: Glatt besked för alla som betalar med kontanter

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp Ica-gruppen/Jessica Gow

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen