Nya regler när du handlar online – “många vet inte om det”

2024 01 19

Från och med 1 januari 2024 gäller nya regler för dig som handlar på nätet.

Att shoppa online är förenat med vissa risker. Till exempel kan du inte prova en tröja för att se om storleken passar innan du köper hem den.

Enligt konsumentköplagen har du dock 14 dagar på dig att ångra ett nätköp och få pengarna tillbaka. 

Företaget har därefter också två veckor på sig att betala tillbaka pengarna.

Men sedan årsskiftet gäller nu nya regler för vad som kan ske om du vid det laget inte blivit återbetald, rapporterar Sveriges Radio.

Många vet inte om det

Förändringen består i en höjning av den dröjsmålsränta som e-handelskunder kan kräva av företag som slarvar med att betala tillbaka.

Den ligger nu på hela tolv procent – men den stora massan tycks inte ens känna till att den finns.

– Det är säkert så att många inte vet att man kan få dröjsmålsränta, säger Konsumentverkets vägledare Daniel Bernspång till SR.

Kontakta skriftligen

Med tanke på den höjda dröjsmålsräntan innebär det att du som konsument kan få rätt till en ganska rejäl extra slant om du ångrar ett dyrare köp, men företaget inte betalar tillbaka tillräckligt fort.

Krav på dröjsmålsränta bör framhållas skriftligen, menar Konsumentverket.

– Har då ingen återbetalning gjorts inom de här 14 dagarna efter ångrat köp ska kunden kontakta företaget igen, säger Daniel Bernspång.

Beklagar sig

Att det är många kunder som missar rätten till dröjsmålsränta syns tydligt på nätet.

Mängder med frågor har de senaste åren strömmat in till exempelvis Hallå Konsument och Lawline där konsumenter beklagar sig över att företagen inte betalar tillbaka i tid.

– En given utgångspunkt i din situation är givetvis att kontakta företaget med ditt betalningskrav innan du vidtar rättsliga åtgärder. Om du har gjort detta utan resultat finns det ett par olika tillvägagångssätt för dig, skriver exempelvis den juridiska rådgivaren Ted Winström på Lawline.

"Förklara för företaget"

Två alternativ är att vända sig till Kronofogden och begära ett betalningsföreläggande, eller stämma företaget inför domstol.

– Det kan också vara en bra ide att förklara för företaget att om de inte fullgör sin betalningsförpliktelse till dig ämnar du att vidta någon av ovanstående åtgärder, möjligtvis kan ett sådant framställande få dem att betala dig för att på så sätt slippa riskera en sådan åtgärd, understryker dock Ted Winström.

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen

JUST NU: Klassiskt krav på krogen slopas

2025 06 25

Regeringen vill slopa matkravet på barer.

Tidöpartierna planerar att göra det enklare för barer att servera alkohol utan krav på matservering.

Efter sommaren tillsätts en snabbutredning om att slopa matkravet. Det framgår i en debattartikel signerad av tre företrädare för regeringen i Expressen. 

– Att man inte ska servera alkohol till berusade, kolla ålderskontroller, inte ha mängdrabatter – det sker under ordnade former. Allt det kommer att återupprättas med ett eventuellt slopat matkrav, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till TV4.

Även uteserveringar påverkas

Regeringen vill även förändra reglerna för uteserveringar. Tidöpartierna öppnar för att slopa jravet på  att restauranger måste ha sittplatser inomhus för att få lov att servera alkohol utomhus .

– Det är inte rimligt att vi har en lag som skiljer så mycket på om man dricker inomhus eller utomhus, säger Forssmed.

Målet är att underlätta för företagare och samtidigt ge kunderna ett större och mer varierat utbud på restauranger och caféer.

Så ser alkohollagen ut

Enligt nuvarande alkohollag måste restauranger och barer som vill servera alkohol erbjuda ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat.

Maten ska tillagas i ett kök i anslutning till serveringslokalen. Syftet med matkravet har varit att minska berusningsgraden hos gästerna.

Regeringen anser dock att dagens regelverk leder till ökade kostnader för verksamheter och begränsar möjligheten att bli mer specialiserade.

Utredningen ska vara färdig inom sex månader, och regeringen räknar med att lagändringarna kan träda i kraft inom ett par år.

Kritik från nykterhetsrörelsen

Regeringens nya besked möts av motstånd.

Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO  har varnat för att ett slopande av matkravet kan leda till ökad alkoholkonsumtion och därmed fler alkoholrelaterade skador.

De menar att matservering är ett viktigt led i svensk alkoholpolitik för att begränsa skador till följd av alkoholkonsumtion.

Foto: J. Olalde

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för svenska konsumenter

2025 06 25

Butiker har höjt priserna på mat mer än vad kostnadsökningarna kan motivera.

Det visar en ny rapport från Konkurrensverket.

Priserna på baslivsmedel som bröd, ost, smör och ägg steg mer än vad inflation och leverantörsparter kunde motivera under perioden 2021–2023. 

– Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, säger Arvid Fredenerg, chefsekonom på Konkurrensverket till DN.

Ökade marginaler under pandemin

I rapportern fastslår Konkurrensverket att butikernas rörelsemarginaler ökade kraftigt under pandemin, trots att butikernas kostnaderna endast steg måttligt. När marginalerna senare återgick till tidigare nivåer, förblev priserna hos konsumenterna märkbart högre.

– Dagligvaruaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom oligopolistiska prisstrategier, skriver myndigheten.

Ica granskas extra hårt

Rapporten lyfter särskilt fram Ica, som innehar omkring hälften av svensk livsmedelsmarknad. Myndigheten utreder om avtal mellan Ica-handlare och det centrala Ica-bolaget kan bryta mot konkurrenslagen.

Konkurrensverket undersöker bland annat om samarbeten kring prisstrategier, inköp och hur butiker utformas inom Ica-kedjan kan vara otillåtna.

Tidigare granskning

Utredningen följer upp en tidigare granskning kopplad till de höjda matpriserna. Ica har en marknadsandel på omkring 50 procent, vilket gör granskningen särskilt relevant.

Ica välkomnar granskningen. 

– Vi känner oss trygga med att de avtalsvillkor som reglerar relationen mellan Ica och Ica-handlarna fullt ut lever upp till konkurrenslagens krav, säger Icas presskontakt, Jenny Gerdes, till Dagligvarunytt.

Det här är Konkurrensverkets roll

- Konkurrensverket är den myndighet som övervakar att konkurrensregler, upphandlingslagar och handelsmetoder följs både inom privat och offentlig sektor.

- Konkurrensverket är ansvarig för att se till att konkurrensen på marknaden fungerar effektivt, vilket i förlängningen ska gynna både konsumenter och företag. Myndigheten utövar tillsyn över både konkurrensregler och upphandlingslagar.

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen