18 mars 2026

Nya regler när du handlar online – “många vet inte om det”

2024 01 19

Från och med 1 januari 2024 gäller nya regler för dig som handlar på nätet.

Att shoppa online är förenat med vissa risker. Till exempel kan du inte prova en tröja för att se om storleken passar innan du köper hem den.

Enligt konsumentköplagen har du dock 14 dagar på dig att ångra ett nätköp och få pengarna tillbaka. 

Företaget har därefter också två veckor på sig att betala tillbaka pengarna.

Men sedan årsskiftet gäller nu nya regler för vad som kan ske om du vid det laget inte blivit återbetald, rapporterar Sveriges Radio.

Många vet inte om det

Förändringen består i en höjning av den dröjsmålsränta som e-handelskunder kan kräva av företag som slarvar med att betala tillbaka.

Den ligger nu på hela tolv procent – men den stora massan tycks inte ens känna till att den finns.

– Det är säkert så att många inte vet att man kan få dröjsmålsränta, säger Konsumentverkets vägledare Daniel Bernspång till SR.

Kontakta skriftligen

Med tanke på den höjda dröjsmålsräntan innebär det att du som konsument kan få rätt till en ganska rejäl extra slant om du ångrar ett dyrare köp, men företaget inte betalar tillbaka tillräckligt fort.

Krav på dröjsmålsränta bör framhållas skriftligen, menar Konsumentverket.

– Har då ingen återbetalning gjorts inom de här 14 dagarna efter ångrat köp ska kunden kontakta företaget igen, säger Daniel Bernspång.

Beklagar sig

Att det är många kunder som missar rätten till dröjsmålsränta syns tydligt på nätet.

Mängder med frågor har de senaste åren strömmat in till exempelvis Hallå Konsument och Lawline där konsumenter beklagar sig över att företagen inte betalar tillbaka i tid.

– En given utgångspunkt i din situation är givetvis att kontakta företaget med ditt betalningskrav innan du vidtar rättsliga åtgärder. Om du har gjort detta utan resultat finns det ett par olika tillvägagångssätt för dig, skriver exempelvis den juridiska rådgivaren Ted Winström på Lawline.

"Förklara för företaget"

Två alternativ är att vända sig till Kronofogden och begära ett betalningsföreläggande, eller stämma företaget inför domstol.

– Det kan också vara en bra ide att förklara för företaget att om de inte fullgör sin betalningsförpliktelse till dig ämnar du att vidta någon av ovanstående åtgärder, möjligtvis kan ett sådant framställande få dem att betala dig för att på så sätt slippa riskera en sådan åtgärd, understryker dock Ted Winström.

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen


17 april 2026

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License 

Text: Redaktionen


16 april 2026

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen